Arbetsgrupp önskar att följande regering ger riktlinjer för att få bukt med hatretorik
Hatretorik är ett så allvarligt problem att det krävs riktlinjer på regeringsnivå. En arbetsgrupp som dryftat frågan föreslår bl.a. att det ska utarbetas ett åtgärdsprogram mot hatretorik, inrättas ett kompetenscenter och göras ändringar i lagstiftningen. Förutom för offret är hatretorik förödande också för hela det demokratiska samhället, rättsstaten och yttrandefriheten.
– Hatretoriken bottnar i den sociala, samhälleliga och kulturella verklighet som vi lever i. Den har blivit en del av de verktyg som vi har till vårt förfogande, särskilt internet och sociala medier. Att ingripa i hatretorik handlar i sista hand om att försvara människovärdet, säger arbetsgruppens ordförande, ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen.
Till den oberoende sakkunnigarbetsgruppen, tillsatt av inrikesministeriet, justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet, hörde företrädare för bl.a. Riksåklagarämbetet, Opinionsnämnden för massmedier, Helsingfors polisinrättning, delegationen för etniska relationer och Suomen Nuorisovaltuustojen liitto. Också forskare deltog i arbetsgruppens arbete.
Mängden hatretorik växer hela tiden, men arbetet mot den är splittrat
En central slutsats som arbetsgruppen drog var att åtgärder mot hatretorik vidtas men att de är rätt så splittrade och icke samordnade. Arbetet grundar sig i huvudsak på enskilda projekt och är inte systematiskt utan projektarbete. Mängden hatretorik växer hela tiden och den får nya former och målgrupper. Offrets möjlighet att få hjälp varierar mycket beroende på fallet. Lagstiftningen motsvarar inte heller dagens situation.
I detta sammanhang avses med hatretorik alla sådana uttrycksformer som sprider, uppmuntrar till, främjar eller rättfärdigar etniskt hat, utlänningsfientlighet, antisemitism eller annat hat som grundar sig på intolerans. Hatretoriken är också förenad med andra påverkningsmetoder, såsom desinformation och falska nyheter. Arbetsgruppen behandlade också det att en stor grupp människor gör en person till måltavla, vanligen i sociala medier, och riktar hatretorik mot denne.
Ett kompetenscenter ska samla in och analyserna information om hatretorik
Arbetsgruppen föreslår att statsrådet ska besluta om att utarbeta ett åtgärdsprogram mot hatretorik. Dessutom behövs det ett kompetenscenter mot hatretorik som har till uppgift att samla in och analysera information om hatretorik, diskriminering, rasism, hatbrott och andra hatgärningar som stöd till politiker, utarbetare av rapporter och åtgärder.
Centret ska producera utredningar om aktuella och viktiga teman och följa den internationella utvecklingen. Det ska också samordna och följa upp myndigheternas och medborgarsamhällets åtgärder mot hatretorik. Information om hatretorik bör samlas in också regionalt, och myndigheterna bör utnyttja den i planeringen av lokala och regionala åtgärder.
En mer omfattande åtalsrätt ska förbättra rättssäkerheten för offren för hatretorik
I den nationella lagstiftningen har det inte definierats ett brott med brottsrubriceringen "hatretorik". Trots detta är hatretorik ett brott om det uppfyller ett brottsrekvisit. Det vanligaste av sådana brott är hets mot folkgrupp. Även om hatretorik inte uppfyller ett brottsrekvisit, kan den ändå vara förbjuden som trakasserier enligt diskrimineringslagen eller lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
Arbetsgruppen anser att det bör föreskrivas att de hatbrott som gäller yttrandefrihet ska höra under allmänt åtal åtminstone i sådana situationer där personen blir utsatt för hatretorik på grund av sina tjänsteuppgifter, arbetsuppgifter eller förtroendeuppdrag. Då ska det inte behövas straffyrkande av målsäganden för att driva dem vidare i straffprocessen.
Man bör också effektivare än för närvarande kunna ingripa i det att någon på grund av sitt yrke eller därför att hen tillhör en viss minoritet görs till måltavla. Arbetsgruppen föreslår att justitieministeriet och inrikesministeriet bedömer behovet och möjligheterna att utveckla lagstiftningen för att ingripa i det att personer görs till måltavla.
Skolor ska ha anvisningar för att ingripa i hatretorik
Skolor och andra myndigheter som arbetar med ungdomar bör ha anvisningar för hur man ingriper i hatretorik på webben. Utbildningsstyrelsen utarbetar som bäst en handbok för skolor om förebyggande av mobbning. I handboken ingår också förebyggande av mobbning på nätet. Handboken ska förankras i skolorna som en del av lärarnas kompletterande utbildning. Arbetsgruppen föreslår att förfaranden och anvisningarna görs tydligare för att ingripa i hatretorik och nätmobbning. Tydliga anvisningar och förutsägbar verksamhet ökar barns och ungas förtroende för att vuxna ingriper i hatretorik och nätmobbning.
Åtgärder mot hatretorik och nätmobbning effektiviseras
Ytterligare information:
Kari Mäkinen, ärkebiskop emeritus, intervjuförfrågningar via inrikesministeriets kommunikationsenhet [email protected]
Tarja Mankkinen, utvecklingschef, inrikesministeriet, tfn 0295 488 370, [email protected]
Yrsa Nyman, konsultativ tjänsteman, justitieministeriet, tfn 0295 150 293, [email protected]
Heli Nederström, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 122, [email protected]