Sänkning av rösträttsåldern kunde aktivera ungdomar
En sänkning av rösträttsåldern kunde öka de ungas möjligheter att påverka och uppmuntra ungdomar att delta. Om rösträttsåldern sänks måste unga väljare stödas tillräckligt genom stödåtgärder som vidtas av skolan, ungdomsarbetet och olika organisationer, konstaterar justitieministeriets arbetsgrupp. Annars finns det en risk att allt yngre åldersklasser som uppnår rösträttsåldern lär sig att låta bli att rösta.
Arbetsgruppen utredde förutsättningarna att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunalval. En central synpunkt vid utredningen var att stärka de ungas möjligheter att påverka samt demokratifostran i enlighet med statsrådets principbeslut om främjandet av demokratin. Det är framför allt fråga om ett politiskt beslut och därför har arbetsgruppen inte tagit ställning för eller emot en sänkning av åldersgränsen.
Ett försök med sänkt rösträttsålder kunde genomföras tidigast i kommunalvalet 2016, om inte ett brett politiskt samförstånd kan nås redan nästa höst. Försöket skulle förutsätta en ändring av grundlagen och att ändringen godkänns av två riksdagar.
Sakkunniga har delvis motsatta åsikter om följderna av en sänkning av rösträttsåldern. Sänkningen av åldersgränsen kunde öka de ungas möjligheter att påverka i kommunalval. Detta anses vara nödvändigt, eftersom befolkningen åldras och den relativa andelen unga bland de röstberättigade ständigt minskar. Sänkningen av rösträttsåldern kunde öka antalet unga kandidater och kommunfullmäktigeledamöter och skulle också ge anledning att stärka skolornas demokratifostran.
Å andra sidan har det ansetts att det inte finns uppgifter om ungdomars mogenhet att rösta och att ungdomar har en svag kunskapsbas när det gäller politik. Enligt forskningen skulle en sänkning av rösträttsåldern sänka valdeltagandet en aning på kort sikt. På en längre sikt skulle sänkningen dock kunna höja valdeltagandet.
Om rösträttsåldern sänks till 16 år skulle antalet unga väljare öka med cirka 120 000 röstberättigade. Kostnaderna för sänkningen av rösträttsåldern beror på hur mycket det satsas på stödåtgärderna. Enligt arbetsgruppens uppskattning skulle de extra kostnaderna för staten uppgå till 80 000 - 750 000 euro och dessutom skulle de kommunvisa kostnaderna uppgå till några tusen euro per kommun.
16-åringar får rösta i vissa europeiska länder
Europarådet har gett en rekommendation där EU-länderna uppmuntras att på prov sänka rösträtts- och valbarhetsåldern. Österrike är hittills det enda EU-landet där rösträttsåldern i alla val är 16 år. I Tyskland, Schweiz och Storbritannien har man inom vissa områden sänkt rösträttsåldern till 16 i regionala val. Norge ska pröva sänkning av rösträttsåldern i kommunalvalet som förrättas nästa år.
Inom Europaparlamentet behandlas under detta år ett förslag om att sänka åldersgränsen i Europaparlamenstval till 16 år i alla EU-länder.
I Finland har rösträttsåldern sänkts fyra gånger. År 1944 sänktes den från 24 till 21 år. År 1969 sänktes rösträttsåldern till 20 år och år 1972 till 18 år. År 1995 blev rösträttsåldern bundet till valdagen vilket betydde att rösträttsåldern sänktes med några månader beroende på val.
Diskussion på www.dinasikt.fi
En diskussion om sänkning av rösträttsåldern inleds i dag på statsförvaltningens diskussionsforum www.dinasikt.fi.
Ytterligare upplysningar:
konsultativ tjänsteman Sari Aalto-Matturi, tfn 09 1606 7963
specialplanerare Niklas Wilhelmsson, tfn 09 1606 7966
e-post: fö[email protected]