Arbetsgrupp förslår att det grundas ett Människorättscenter

Centret ska främja informationen, fostran, utbildningen och forskningen samt samarbetet i anslutning till dem i fråga om grundläggande och mänskliga rättigheter. Centret ska dessutom utarbeta rapporter om hur grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses samt ta initiativ och ge utlåtanden för främjande av dessa rättigheter.

Enligt arbetsgruppen som i dag överlämnade sitt betänkande till justitieminister Tuija Brax är verksamheten i anslutning till grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland delvis splittrad. Förutom riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet finns det också många andra myndigheter, delegationer, forskningsinstitut och organisationer som arbetar inom området för grundläggande och mänskliga rättigheter. Det finns dock utrymme för förbättring i koordinationen av arbetet med grundläggande och mänskliga rättigheter.

I de så kallade Parisprinciperna som antogs av FN:s generalförsamling 1993 rekommenderas att staten grundar oberoende, branschövergripande och kollegiala organ som är specialiserade på grundläggande och mänskliga rättigheter. För närvarande har Finland inget nationellt människorättsinstitut som uppfyller kraven i Parisprinciperna.

Enligt förslaget ska Människorättscentret ha en av riksdagen vald direktör och en människorättsdelegation som riksdagens justitieombudsman tillsätter. De årliga kostnaderna för grundandet av ett expertcenter med ca 10 tjänstemän är enligt arbetsgruppens uppskattning omkring 900 000 euro.

Också riksdagsledamot Jacob Söderman, som år 2008 lade fram en lagmotion om en nationell människorättsinstitution, deltog i överlämnandet av betänkandet.

Mer flexibel behandling av klagomål

Arbetsgruppen föreslår också att bestämmelserna om undersökning av klagomål som gjorts till de högsta laglighetsövervakarna, dvs. justitieombudsmannen och justitiekanslern, görs mer flexibla. Kravet på att det ska finnas anledning att misstänka, som enligt gällande reglering uttrycker förekomsten av en tröskel för undersökning av klagomål, ska ersättas med en formuleringsom möjliggör prövning i varje enskilt fall

Preskriptionstiden för klagomål ska sänkas från fem till två år. Justitieombudsmannen och justitiekanslern kan dock fortsättningsvis behandla äldre klagomål, om det finns särskilda skäl för detta.

Arbetsgruppen anser att dessa ändringar effektiverar laglighetsövervakning, eftersom behandlingstiderna förkortas och de högsta laglighetsövervakarna får bättre möjligheter att styra sina resurser på ett planmässigt sätt. De högsta laglighetsövervakarnas befogenheter och förfaringssätt ändras inte.

Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, förvaltningsrådet Matti Pellonpää (högsta förvaltningsdomstolen), tfn 0100 86310 (växeln), och arbetsgruppens sekreterare, konsultativ tjänsteman Janina Groop-Bondestam (justitieministeriet), tfn 09 1606 7686

Arbetsgruppens betänkande