De nya lagarna om förundersökning av brott och tvångsmedel träder i kraft vid ingången av år 2014

De nya lagarna innehåller mer exakta och heltäckande bestämmelser om myndigheternas befogenheter, med beaktande av dels skyddet för de grundläggande och mänskliga rättigheterna, dels vad som behövs med tanke på brottsbekämpningen.

I lagen tas in bestämmelser om nya hemliga tvångsmedel som kan användas för att utreda brott i hemlighet för dem de riktas mot. Dessa är inhämtande av uppgifter i stället för teleavlyssning, teknisk spårning av en person, teknisk observation av utrustning samt systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, styrd användning av informationskällor och kontrollerade leveranser.

Hemliga tvångsmedel för att inhämta information är för närvarande teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av basstationsuppgifter, teknisk observation (teknisk avlyssning, övervakning och spårning), täckoperation och bevisprovokation genom köp.

Hemliga tvångsmedel får i regel användas för att utreda vissa allvarliga brott och bara om de kan antas vara av synnerlig vikt för utredningen av ett brott. För täckoperation, bevisprovokation genom köp och avlyssning som riktas mot en bostad gäller dessutom att metoden ska vara nödvändig för att ett brott ska kunna utredas.

Domstolen deltar i beslutet om en täckoperation

Användning av hemliga tvångsmedel som mest påtagligt ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna förutsätter domstolsbeslut. Beslut om användning av en täckoperation fattas av chefen för centralkriminalpolisen eller chefen för skyddspolisen, men innan polisen inleder en täckoperation ska den låta Helsingfors tingsrätt avgöra om det finns skäl att misstänka personen för ett sådant brott att en täckoperation får användas vid utredningen av det. Tingsrätten ska samtidigt avgöra om den brottsliga verksamheten är så planmässig, organiserad eller yrkesmässig att en täckoperation kan anses vara nödvändig.

Domstolarna fattar redan i dagens läge beslut om användning av många hemliga tvångsmedel, såsom teleavlyssning och teleövervakning. I fortsättningen förutsätts domstolsbeslut också i fråga om inhämtande av uppgifter i stället för teleavlyssning, teknisk spårning av en person och teknisk observation av utrustning.

Den nya lagen innehåller noggrannare bestämmelser än nu om befogenheterna för en polisman som företar en täckoperation. Utgångspunkten är att en polisman som företar en täckoperation inte får begå ett brott eller ta initiativ till ett brott. Under vissa strängt begränsade förutsättningar får polismannen utan straffrättsligt ansvar begå lindriga förseelser samt delta i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet till exempel genom att transportera personer, föremål eller ämnen.

När man använder vissa hemliga tvångsmedel får man också överskottsinformation som inte hänför sig till det brott som utreds. I den gällande lagen ingår inga bestämmelser om utnyttjande av sådan information. I fortsättningen får polisen använda överskottsinformation för att utreda vissa allvarliga brott. Även vid mindre brott är det tillåtet att använda överskottsinformation för att förhindra brott, inrikta polisens verksamhet samt som en utredning som stöder skuldlöshet. Domstolen fattar beslut om användningen av överskottsinformation.

Ett genomsökningsombud tryggar sekretessbelagt material

I bestämmelserna om genomsökning som förrättas av polis görs betydande ändringar. En ny sak är att genomsökning indelas i allmän husrannsakan, särskild husrannsakan och platsgenomsökning. Med särskild husrannsakan avses genomsökning av en plats där genomsökningen kan antas omfatta sekretessbelagd information eller information som får hemlighållas. Sådan kan finnas t.ex. i läkares mottagningsrum, advokatbyråer, redaktioners och förlags lokaler och journalisters bostäder.

I särskild husrannsakan deltar ett genomsökningsombud som ser till att sekretessbelagt material inte beslagtas eller kopieras. Genomsökningsombudet kan vara t.ex. en advokat eller ett offentligt rättsbiträde. Domstolen fattar beslut om särskild husrannsakan.

Genomsökning av utrustning är en ny typ av genomsökning. Med genomsökning av utrustning avses genomsökning av innehållet i datorer, mobiltelefoner och andra motsvarande anordningar eller informationssystem. Genomsökning av utrustning får företas som genomsökning på distans vilket betyder att genomsökningen företas utan att använda den utrustning som innehas av personen som genomsökningen riktas mot.

Kroppsbesiktning får företas även på brottsoffret utan dennes samtycke, till exempel för bestämning av DNA-profilen, om undersökningen är av synnerligen stor betydelse för utredning av ett allvarligt brott.

Ställningen för den som förhörs förbättras

Ställningen för dem som förhörs, särskilt brottsoffer, förbättras genom att beaktande av aspekter på finkänslighet och stödjande av en part betonas. Den som misstänks för ett brott och brottsoffret ska skriftligen underrättas om rätten att vid förundersökningen anlita ett biträde som han eller hon själv väljer. Förundersökningsmyndigheten ska också se till att rättigheten att anlita biträde tillgodoses i praktiken.

I lagen tas in bestämmelser om rätten för den som misstänks för ett brott att inte medverka till att utreda det brott som han eller hon misstänks för.

När den som misstänks för ett brott eller brottsoffret är under 18 år ska domstolen för förundersökningen och rättegången som följer efter den förordna en intressebevakare som betalas av statens medel, om vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare inte opartiskt kan bevaka barnets intresse i ärendet. Detta kan gälla t.ex. situationer där ett barns vårdnadshavare misstänks ha gjort sig skyldig till ett brott som riktat sig mot barnet.

Riksdagen håller på att behandla en proposition med förslag till vissa kompletteringar till förundersökningslagen och tvångsmedelslagen. Också dessa avses träda i kraft den 1 januari 2014.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Jukka Lindstedt, tfn 02951 50492
e-post: fö[email protected]