Enligt demokratiindikatorerna står regeringspartierna ideologiskt nära varandra
I rapporten som skrivits av Sami Borg, Elina Kestilä-Kekkonen och Jussi Westinen presenteras de första forskningsresultaten av riksdagsvalet 2015, och resultaten jämförs också med valen under åren 2003, 2007 och 2011. Rapporten är en del av ett omfattande projekt för att utreda bland annat på vilka grunder väljarna valde parti och kandidat vid det senaste riksdagsvalet.
Skillnaderna mellan olika områden, åldersgrupper och utbildningsnivåer syns som allt större klyftor i deltagandet. Valdeltagandet vid riksdagsval har sjunkit speciellt i Östra och Norra Finland. Det hjälpte inte med valkretsreformen i Östra Finland. I Helsingfors och Nyland har valdeltagande sjunkit betydligt mindre än i andra delar av landet.
Många av indikatorerna som beskriver politiskt intresse och politiska opinioner tyder dock på att den finländska demokratin fortfarande mår relativt bra. Trots att ganska få är intresserade av att delta i de politiska partiernas verksamhet, hittar varannan väljare ett parti som till sin ideologi står dem nära.
De centrala värdena som styr valet av parti håller på att ändras. Undersökningen visade att numera anser enbart var fjärde väljare sig vara vänsterinriktad. Trots detta profilerar sig partierna fortfarande som vänster- eller högerpartier.
Vänsterförbundet är det enda riksdagspartiet vars anhängare tydligt anser sig vara vänsterinriktade. Väljarna som röstat på SDP och De Gröna lutar sig lite åt vänster.
Centern, SFP, Kristdemokraterna och i synnerhet Samlingspartiet är enligt deras anhängares bedömning tydligt högerinriktade partier. I riksdagsvalsundersökningen 2011 upptäcktes att Sannfinländarnas anhängare ligger mitt emellan vänster-höger-dimensionen, men i valet 2015 hade anhängarnas egen bedömning om sin politiska inriktning flyttat sig lite till höger.
I rapporten konstateras att med tanke på väljarnas vänster-högerinriktning är Sipiläs regering, som bildats av Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna, ideologiskt enhetligare än den föregående valperiodens regeringar.
Vid riksdagsvalet 2003 använde 15 procent av de unga i hög grad eller i ganska hög grad olika kandidattester för att följa valet. På våren 2015 var siffran 42 procent, dvs. andelen hade nästan tredubblats jämfört med år 2003. Många unga väljer också sitt parti och sin kandidat på basis av kandidattesterna. Av under 30-åringar ansåg 38 procent att de rekommendationer som kandidattesterna gett var av avgörande betydelse eller ganska viktiga vid valet av parti.
Ytterligare upplysningar:
konsultativ tjänsteman Niklas Wilhelmsson, justitieministeriet, tfn 02951 50348, e-post: fö[email protected]
Demokratiindikatorer 2015 är en del av projektet Riksdagsvalundersökning 2015, i vilket det utarbetas en omfattande slutrapport som publiceras i mitten av 2016. Den ska redigeras av professor Kimmo Grönlund och akademiforskare Hanna Wass. Rapporten ska skrivas av medlemmarna i valforskningskonsortiet.