Hoppa till innehåll
Media

Preciseringar i intressebevakarnas förpliktelser

justitieministeriet
Utgivningsdatum 16.2.2010 8.30
Pressmeddelande -

Justitieministeriets arbetsgrupp vill öka förmyndarmyndigheternas d.v.s. magistraternas möjligheter att bevilja intressebevakare lindringar från redovisningsskyldigheten. Därtill ska innehållet av förmyndarmyndigheternas revisionsskyldighet preciseras.

Syftet är att underlätta arbetet av särskilt de somverkar som intressebevakare för sin anhörig. Man syftar också till att minska förmyndarmyndigheternas egen arbetsmängd och att trygga tillräcklighet av arbetskraften, för behovet av intressebevakningstjänster ökar hela tiden.

Arbetsgruppen föreslår också lagändringar som ska öka möjligheter att bevilja befrielser eller lindringar från intressebevakarnas förpliktelser att ge in en s.k. årsredovisning. En befrielse eller förlängning av redovisningsperioden ska kunna beviljas bland annat om huvudmannens tillgångar finns på ett bankkonto med sådana villkor att tillgångarna inte kan gireras därifrån utan förmyndarmyndighetens tillstånd.

Det finns sammanlagt cirka 63 000 registrerade intressebevakningar, varav cirka 48 000 gäller myndiga och cirka 15 000 minderåriga personer. Intressebevakare för en minderårig är oftast hennes eller hans förälder. Den årliga redovisningsskyldigheten gäller också dem, om intressebevakningen har införts i registret över förmynderskapsärenden. Intressebevakning för en minderårig införs i registret när han eller hon till exempel har ärvt egendom vars värde överstiger 15 000 euro. Arbetsgruppen vill öka minimivärdet på egendom som kräver registrering till 20 000 euro.

Över 60 procent av intressebevakningar för myndiga personer sköts av en allmän intressebevakare vid rättshjälpsbyråer som tjänsteuppdrag. Intressebevakare för de övriga som behöver stöd är ofta deras barn, make eller någon annan anhörig.

Intressebevakaren förordnas av antingen magistraten eller tingsrätten. Magistraten övervakar också intressebevakarnas verksamhet.

Antalet klienter inom intressebevakningen har ökat varje år. I bakgrunden finns befolkningens åldrande, men därtill behövs intressebevakningen alltmer av yngre människor med psykiska problem, som ska behöva intressebevakningstjänster för en lång tid.

Närmare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, lagstiftningsrådet Markku Helin, tfn 09 1606 7665 och lagstiftningsrådet Salla Lötjönen, tfn 09 1606 7703

Arbetsgruppens betänkande

Tillbaka till toppen