Förslag: Ny underrättelseombudsman ska övervaka underrättelseverksamheten
Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår att det inrättas en ny myndighet, underrättelseombudsmannen, för att sköta laglighetskontrollen av den civila och militära underrättelseinhämtningen. I den nya lagstiftningen om underrättelseinhämtning som beretts av arbetsgrupperna vid inrikesministeriets och försvarsministeriet föreslås att de civila och militära underrättelsemyndigheterna ska få nya och betydande uppgifter och befogenheter i fråga om underrättelseinhämtning. Därför finns det behov att förnya även övervakningssystemet.
Underrättelseombudsmannen ska finnas i anslutning till dataombudsmannens byrå och vara självständig och oberoende i sin verksamhet. Ombudsmannens uppgift är att övervaka lagenligheten vid användning av underrättelseinhämtningsmetoder och tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i underrättelseverksamheten. Underrättelseombudsmannen ska ha en stark ställning och effektiva befogenheter vid laglighetskontrollen.
Arbetsgruppen anser att det behövs en helt ny myndighet, eftersom laglighetskontroll av underrättelseverksamheten är ett eget, speciellt verksamhetsfält som inte utan problem kan samordnas med uppgifterna för de nuvarande laglighetskontrollmyndigheterna. Den nya ombudsmannens uppgifter och befogenheter begränsar inte de högsta laglighetsövervakarnas, dvs. justitiekanslerns och justitieombudsmannens, eller andra särskilda ombudsmäns övervakningsbehörighet.
Bestämmelserna om övervakning av underrättelseverksamheten ska ingå in en separat lag om detta. Underrättelseombudsmannen ska utnämnas av statsrådet för högst fem år i sänder.
Ombudsmannen ska ha omfattande befogenheter
Ombudsmannen ska ha en omfattande rätt att få information samt rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag få redogörelser om underrättelseverksamheten. Ombudsmannen ska också få utföra inspektioner i verksamhetslokalerna hos myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.
Underrättelseombudsmannen kan bestämma att användningen av en underrättelseinhämtningsmetod ska avbrytas eller avslutas, om han eller hon anser att myndigheten har handlat lagstridigt i underrättelseverksamheten.
När det gäller att avbryta eller avsluta användningen av en underrättelseinhämtningsmetod som baserar sig på tillstånd av domstol föreslår arbetsgruppen ett separat förfarande, enligt vilket ombudsmannen först kan meddela ett temporärt föreläggande om avbrytande eller avslutande. Efter detta ska ärendet utan dröjsmål föras till domstolen som beviljat tillståndet för behandling. Domstolen ska avgöra ärendet skyndsamt.
Underrättelseombudsmannen kan också bestämma att uppgifter som skaffats på ett lagstridigt sätt utan dröjsmål ska förstöras. Om underrättelseombudsmannen upptäcker att en övervakad har handlat lagstridigt, kan han eller hon anmäla ärendet till den behöriga förundersökningsmyndigheten (t.ex. polisen eller militärmyndigheterna).
Individens rättsskydd tryggas genom möjlighet att anföra klagomål
Till underrättelseombudsmannen kan enligt förslaget anföras klagomål i laglighetsfrågor som gäller underrättelseverksamheten. Den som har varit föremål för underrättelseverksamhet eller som misstänker att han eller hon har varit föremål för underrättelseinhämtning kan också be underrättelseombudsmannen undersöka lagenligheten för den verksamhet som han eller hon varit föremål för.
En sådan begäran gäller t.ex. situationer där en person av en myndighet får veta om underrättelseverksamhet som han eller hon har varit föremål för efter det att användningen av underrättelseinhämtningsmetoden har avslutats. Ett sådant efterhandsmeddelande ska ges till personer som har varit föremål för underrättelseinhämtning i fråga om vissa underrättelseinhämtningsmetoder, t.ex. teleavlyssning, teleövervakning och underrättelseinhämtning som avser datatrafik.
Ombudsmannens laglighetskontroll kompletteras med parlamentarisk övervakning
Det är meningen att övervakningssystemet ska bestå av både parlamentarisk övervakning och en myndighet som svarar för laglighetskontrollen. Organiseringen av den parlamentariska övervakningen av underrättelseverksamheten bereds vid riksdagens kansli i en intern arbetsgrupp som tillsatts av riksdagens generalsekreterare. När arbetet är klart samordnas förslagen.
Arbetsgruppens arbete hör till beredningen av underrättelselagstiftningen som baserar sig på regeringsprogrammet. Nu när betänkandena som gäller projektet har blivit klara skickas de ut på remiss. Avsikten är att propositionerna kan lämnas till riksdagen för behandling under den kommande höstsessionen.
Ytterligare upplysningar:
ordföranden för arbetsgruppen, lagstiftningsdirektör Tuula Majuri, tfn 02951 50280, och
arbetsgruppens sekreterare, specialsakkunnig Anu Mutanen, tfn 02951 50311, e-post: [email protected]