Ett nytt system med tillstånd till fortsatt handläggning i hovrätten vid ingången av år 2011

Regeringen föreslog att republikens president stadfäster ändringarna i lagen så att de träder i kraft den 1 januari 2011.

Systemet med tillstånd till fortsatt handläggning möjliggör en förnuftig användning av hovrätternas resurser på det sätt att arten av det ärende som överklagas bättre kan beaktas. Reformen ska också göra handläggning av ärenden snabbare. Förfarandet ersätter sållningssystemet, som har tillämpats vid hovrätterna sedan år 2003.

I tvistemål ska tillstånd till fortsatt handläggning behövas, om förlustvärdet i en tvist om en skuld eller annan penningfordran inte överstiger ett belopp av 10 000 euro. Med förlustvärde avses skillnaden mellan det krav som en part har framfört i hovrätten och tingsrättens avgörande. Om förlustvärdet överstiger 10 000 euro, behövs inget tillstånd. I andra tvistemål än sådana som gäller penningfordran behövs heller inget tillstånd till fortsatt handläggning.

I brottmål behöver svaranden tillstånd till fortsatt handläggning, om svaranden intehar dömts till strängare straff än fängelse i fyra månader. Allmänna åklagaren och målsäganden ska behöva tillstånd, om det för det brott som överklagandet gäller inte föreskrivs strängare straff än böter eller fängelse i högst två år.

Hovrätten ska meddela tillstånd till fortsatt handläggning om det finns anledning att betvivla att tingsrättens avgörande är riktigt eller om det inte är möjligt att bedöma om avgörandet är riktigt utan att tillstånd meddelas. Tillstånd ska också meddelas, om det är viktigt att fortsätta handläggningen av målet med tanke på lagens tillämpning i andra likadana mål eller om det finns andra vägande skäl.

Tillstånd till fortsatt handläggning behöver dock inte meddelas för att bedöma bevisningen (hörande av vittnen) på nytt, om det inte finns grundad anledning att betvivla att tingsrättens avgörande är riktigt.

Också bestämmelserna om huvudförhandling ska ses över. Skyldigheten att hålla huvudförhandling ska i större utsträckning än i dag vara beroende av om parterna yrkar på det.

Muntlig bevisning behöver inte längre automatiskt tas emot på nytt i hovrätten, fast tingsrättens bedömning av tilltron till muntlig bevisning hade gjorts stridig. Hovrätten kan också mer effektivt än för närvarande begränsa huvudförhandlingen så att den endast gäller en del av besvären.

Prejudikat direkt från högsta domstolen

Ett nytt förfarande är också att parterna kan besvära sig över ett tingsrättsbeslut direkt till högsta domstolen. Detta ska vara möjligt om frågan om hur lagen ska tillämpas har återkommit i ett stort antal rättsförhållanden och dröjsmål med prejudikatet förlänger den rättsliga osäkerheten.

Förfarandet förutsätter samtycke av parterna och besvärstillstånd meddelat av högsta domstolen. Förfarandet kan tillämpas på såväl tvistemål och brottmål som ansökningsärenden. Om högsta domstolen inte meddelar besvärstillstånd, ska tingsrättens avgörande i ärendet stå fast.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Maarit Leppänen, tfn 09 1606 7704
e-post: fö[email protected]