EU:s justitieministrar enades om flera lagstiftningsprojekt
EU:s justitieministrar har i dag vid sitt möte i Bryssel enats om två betydande lagstiftningsprojekt: direktivet om miniminormer för brottsoffers rättigheter och den s.k. europeiska utredningsordern som gäller inhämtandet av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden. Man är mycket nära att uppnå samförstånd även om förslaget till förordning om internationella arvsärenden.
Det s.k. brottsofferdirektivet syftar till att säkerställa att alla brottsoffer oavsett boendeort har tillgång till stöd och skydd enligt EU:s miniminormer inom hela EU. I direktivet ingår bland annat skyldigheter att åt offret erbjuda information om det stöd, det skydd, de förfaranden och den rättshjälp som står till förfogande. Medlemsstaterna ska också se till att brottsoffren har tillgång till stödtjänster enligt deras behov.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson, som företrädde Finland vid mötet, lyfte fram kostnaderna för samhället för brottslighet och för att bli utsatt för brott.
- Det är viktigt att brottsoffer får det stöd och skydd de behöver trots den svåra ekonomiska situationen. Genom att brottsoffren bemöts på ett ändamålsenligt sätt och stöds under brottsutredningen och rättegången kan man bidra till att offret snabbare kommer över brottet och återanpassar sig till samhället. Förbättring av brottsoffers ställning innebär därmed inte enbart ökadekostnader utan genom att erbjuda effektivt skydd för offren är det också möjligt att spara pengar.
- Det allra viktigaste är dock att bespara offren onödigt lidande och obehag, betonade ministern.
Syftet med direktivet om en europeisk utredningsorder är att underlätta och försnabba myndigheternas samarbete vid inhämtandet av bevis som behövs vid utredning av gränsöverskridande brottmål. Det nya förfarandet ska omfatta och ersätta de nuvarande särskilda arrangemangen för straffrättshjälpen. Utredarna ska i fortsättningen kunna använda ett standardformulär för att direkt av ett annat lands myndighet begära t.ex hörande av ett vittne eller utredning av bankkontouppgifter.
Förslaget till förordning om internationella arvsärenden syftar till att förenkla hanteringen av gränsöverskridande arvsärenden och förbättra erkännandet av beslut som gäller arv i medlemsstaterna. Genom förordningen ska man förenhetliga bestämmelserna om domstolarnas behörighet samt bestämmelserna om vilken stats lag som ska tillämpas på internationella arvsärenden. I regel ska man tillämpa den stats lag där arvlåtaren hade sin hemvist vid sin död.
- Erkännandet av beslut som gäller arv mellan EU-länderna underlättar betydligt hanteringen av arvsärenden i situationer där arvlåtaren har egendom i flera medlemsstater, säger justitieminister Henriksson.
För Finland var det viktigt att det i slutresultatet säkerställs att avgöranden av finländska boutredningsmän erkänns och kan verkställas också i de andra medlemsstaterna. Ministrarna kom också överens om att komplettera förslaget till förordning med bestämmelser om boutredningsmännens ställning och befogenheter. I fråga om detta ska förhandlingarna fortsättas så snart som möjligt.
Avsikten är att genom förordningen införa ett europeiskt arvsintyg med hjälp av vilket arvingarna, testamentsexekutorerna och dödsboförvaltarna kan styrka sin ställning och befogenheter beträffande dödsbon. Ett europeiskt arvsintyg ska beviljas av en domstol iden stat som är behörig i arvsärendet.
Alla av dessa tre författningsförslag kräver ännu Europaparlamentets godkännande och därför fortsätter förhandlingarna beträffande dem nästa år under ledning av Danmark som inleder sitt ordförandeskap vid årsskiftet.
Ytterligare upplysningar:
- konsultativ tjänsteman Eeva Aittoniemi, tfn 09 1606 7896
- om arvsdirektivet: lagstiftningsrådet Salla Silvola, tfn 09 1606 7703
- om brottsofferdirektivet: lagstiftningsrådet Kirsi Pulkkinen, tfn 09 1606 7722
- om utredningsordern: lagstiftningsrådet Katariina Jahkola, tfn 09 1606 7705