Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Personer som internerades efter fortsättningskriget kan få ersättning

Justitieministeriet
22.5.2014 11.30
Pressmeddelande -

I tilläggsbudgetpropositionen som regeringen överlämnade till riksdagen i dag ingår ett anslag för att betala ersättning till civilpersoner som internerades efter fortsättningskriget. Ett lagförslag som gäller detta ska överlämnas till riksdagen den 28 maj.

– Genom den föreslagna lagen om statlig ersättning till vissa internerade civilpersoner erkänner man att de finländska myndigheterna förfor på ett oskäligt sätt när de internerade även kvinnor med finländsk bakgrund och deras barn. Dessa personer kan inte anses ha utgjort någon säkerhetsrisk för de allierade, och inte ens kontrollkommissionen hade krävt att dessa personer borde interneras, påpekar justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Enligt förslaget ska civilpersoner som internerades efter fortsättningskriget kunna beviljas ersättning för frihetsberövande. Berättigade till ersättning ska enligt förslaget vara personer vars internering kan betraktas ha varit oskälig, dvs. i praktiken främst personer som på den tiden var barn. Med internering avses isolering så att en person berövas friheten att röra sig eller att denna frihet inskränks betydligt.

– Förslaget ger uttryck för regeringens vilja att behandla det förflutna på ett konstruktivt sättoch erkänna de fel som man tidigare har gjort. Jag önskar att ersättningstagarna själva upplever att de genom den föreslagna lagen får gottgörelse för sitt lidande. Till sitt belopp skulle ersättningen vara närmast symbolisk, men det viktigaste är att staten bär ansvar för sina tidigare fel, säger minister Henriksson.

Ersättning betalas främst till personer som var barn under interneringen

I 1944 års vapenstilleståndsavtal förband Finland sig att internera de tyska och ungerska medborgare, dvs. civilpersoner, som fanns på dess område. Till en början lät de finländska myndigheterna bli att internera bl.a. personer med dubbelt medborgarskap och deras barn. Senare utvidgades interneringen dock till att omfatta även i Finland födda kvinnor och deras barn.

Interneringen pågick från hösten 1944 till mars 1946 och ännu längre för en del av de internerade. Antalet personer som internerades var 470 och huvudsakligen placerades de i interneringsläger. Dessutom förlorade de sin egendom till Sovjetunionen.

Enligt förslaget ska ersättning på ansökan kunna beviljas dem som var under 18 år när de internerades. En viktig grupp ersättningstagare utgörs av de barn till finländska mödrar eller mödrar med finländsk bakgrund som internerades eftersom de enligt den dåvarande lagstiftningen på grund av sin faders medborgarskap var enbart tyska eller ungerska medborgare.

Också de internerade som hade eller hade haft finskt medborgarskap före den 19 september 1944 ska enligt förslaget vara berättigade till ersättning. Dessa var kvinnor som hade gift sig med en tysk eller ungersk man. Därtill ska också dessa kvinnors barn som hade fyllt 18 år men i praktiken var högst 25 år vid tidpunkten för interneringen vara berättigade till ersättningen.

Ersättningens belopp ska enligt förslaget vara 3 000 euro. Om interneringen varade mindre än 30 dygn, ska ersättningen vara 1 500 euro. Den som utsatts för internering i mindre än tre dygn har dock inte rätt till ersättning.

Det beräknas att antalet ersättningsberättigade personer är 60–100. Kostnaderna för ersättningarna uppgår följaktligen till högst 300 000 euro.

Ersättning ska kunna ansökas hos statskontoret efter lagens ikraftträdande, och ansökan ska lämnas in före utgången av 2015. Statskontoret ska inhämta de utredningar som behövs för handläggningen av ansökan bl.a. från Riksarkivet.

Ytterligare upplysningar:
ministerns specialmedarbetare Robin Harms, tfn 02951 50176
lagstiftningsrådet Jukka Lindstedt, tfn 02951 50492
e-post: fö[email protected]

Anna-Maja Henriksson
Tillbaka till toppen