Justitieminister Henriksson: De språkliga rättigheterna skall göras synliga
- En viktig målsättning i nationalspråksstrategin som statsrådet har godkänt är att enskilda personer ska veta att de får använda sina språkliga rättigheter att de språkliga rättigheterna synliggörs. Synligheten har också ett symboliskt värde då det gäller att båda språken accepteras som en del av den offentliga verksamheten och samhället, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson i sin inledningsanförande vid Folktingets session den 13 april i Tammerfors.
- Nationalspråkstrategin är Finlands första språkstrategi och den gavs av en enhällig sexpartiregering i form av ett principbeslut i december. Det här är unikt och det är något vi skall ta tillvara.
Justitieministeriet har det allmänna ansvaret för uppföljningen av strategin och arbetet har under våren inletts i ett öppet samarbete med olika aktörer.
- De konkreta åtgärderna för regeringsperioden berör också flertalet ministerier och kräver resoluta åtgärder av såväl förvaltning som politiker för att förverkligas. Målet bör vara att arbetet med strategin fortsätter också under nästa regeringsperiod och att den uppdateras regelbundet.
- I strategin behandlas också möjligheterna att skapa ett mer positivt attitydklimat, vilket i hög grad gäller även medborgarsamhället och olika organisationer, betonade Henriksson.
Ministern fäste uppmärksamhet också på situationen för språkbad. Trots inlärningsresultaten och en stor efterfrågan har antalet skolor med språkbad inte ökat.
- Språkbad och språkduschar är ypperliga sätt att lära sig nya språk. Språkbad är en undervisningsmetod som har funktionell tvåspråkighet som mål.
De sista behöriga språkbadslärarna utexamineras i år. Ingen ny utbildning för språkbadslärare har inletts. Enlingt Henriksson är det ett missförhållande som är helt oacceptabelt.
- Nationalspråksstrategin påtalar också behovet av språkbadslärare och jag väntar mig snabba åtgärder av Undervisningministern i denna fråga.
Justitieministern påpekade, att de språkliga rättigheterna måste hållas ständigt på agendan i samband med alla aktuella reformer som gäller kommunerna.
- En grundlig språkkonsekvensbedömning bör göras och beaktas i ett så tidigt skede som möjligt under beredningen. Detta för att beslutsfattare och tjänstemän skall ha verklig tid att ta ställning till för- och nackdelar med olika alternativa modeller.
- Justitieministeriet och jag som justitieminister, betonar och påtalar betydelsen av förhandsbedömning av de språkliga konsekvenserna i samband med de aktuella reformerna, konstaterade Henriksson.
Henriksson nämnde att delegationen för språkärenden senaste vecka har lämnat ett förslag till justitieministeriet gällande en rekommendation beträffande förverkligande av språkliga grundrättigheter i tvåspråkiga kommuner och samkommuner. Rekommendationen kommer att ges så snart som möjligt.
Ytterligare upplysningar: ministerns specialmedarbetare Malin Brännkärr, tfn 02951 50148, e-post: fö[email protected]