Undersökningskommission för Kauhajoki rekommenderar att tillgång på vapen ska skärpas

I september 2008 sköt en 22-årig studerande vid en yrkeshögskola nio studerande från sin egen grupp, en lärare och slutligen sig själv i sin skola. Han startade också flera eldsvådor i byggnaden. Gärningsmannen använde ett självladdande, dvs. halvautomatiskt vapen av liten kaliber som ändå möjliggör stor skadegörelse.

Gärningsmannen fick sitt vapentillstånd enkelt och han ansågs lämpa sig som innehavare av vapen även när polisen senare tillrättavisade honom.

Enligt undersökningskommissionen kan säkerheten inte basera sig på det att de eventuella brottsliga avsikterna av dem som ansöker om vapentillstånd säkert ska uppfattas vid en intervju utförd av polisen eller en läkare. Undersökningskommissionen rekommenderar att sådana handvapen med vilka man kan skjuta ett stort antal skott inom en kort tid ska samlas bort till exempel mot betalning och att nya förvärvstillstånd för dessa vapen meddelas inte.

För övriga vapens del rekommenderas det att tillståndsvillkoren skärpas så att åldersgränsen för innehav av vapen höjas till 20 år, tillstånden ska beviljas endast för viss tid, och den som beviljas ett tillstånd måste ha utövat skytte i minst två år.

En avvikande åsikt har anmälts angående rekommendationer om tillgången på vapen.

Utveckling av mentalvårdstjänster för unga

Gärningsmannens utveckling till att utföra skolmorden var resultatet av en lång utveckling och flera olika faktorer. Gärningsmannen hade varit utsatt för mobbning, han hade mentala problem och han idealiserade skolmord. Hans vänner visste att han hade ett vapen och några av dem var bekymrade över det. Föräldrarna eller studentvården fick dock ingen vetskap om detta, och ingen hade en helhetsbild av gärningsmannens situation.

För att utveckla mentalvården för unga föreslår undersökningskommissionen att behandling med psykofarmaka inte inleds för unga under 23 år utan att de har undersökts av en läkare specialiserad i psykiatri eller i behandling av unga med psykofarmaka. Kommissionen rekommenderar också att resurserna för studenthälsovård stärkas särskilt med avseende på mentalvård och att obligatoriska hälsoundersökningar av studerande införs.

Stärkande av studentvård, studentkårsverksamhet och hälsovård samt god interaktion mellan de unga och föräldrarna i skolorna skulle främja igenkännande av och ingripande i studerandes problem.

Förbättrad säkerhet genom antecipering

Man har genomfört en mängd säkerhetsplanering och förberett sig för olika olycksfall i den skola i Kauhajoki där händelsen skedde. I allmänhet varierar anvisningarna angående säkerhetsplaner i skolorna, och det är vad som gör situationen krånglig. Skolornas säkerhetsplaner skulle fungera bättre om de olika anvisningarna samlades i ett dokument, som regelbundet skulle uppdateras. Verksamhetsmodeller för olika situationer, som skulle vara lätta att lära sig och som skulle kunna delas ut till studerande t.ex. i pocketformat, skulle vara nyttiga.

Samarbetet mellan myndigheterna, t.ex. när ett skolmord inträffar, borde utvecklas genom att skapa gemensamma verksamhetsplaner för polisen, räddningsväsendet och primärvården. Myndigheterna borde även göra det förebyggande säkerhetsarbetet tillsammans.

Skolmorden i Kauhajoki ledde till ett omfattande behov av psykosocialt stöd på flera orter. Händelsen berörde ett stort antal människor, som behövde både mentalt stöd och hjälp med att ta hand om praktiska ärenden. För motsvarande stora krisers skull bör sådana planer och resurser vara i bruk att alla kan få det stöd som de behöver.

Närmare upplysningar:
Undersökningskommissionens ordförande Pekka Sauri, tfn 0500 433 464
Undersökningskommissionens medlem, ledandeutredare Kai Valonen, tfn 040 500 9992

Skolmorden i Kauhajoki 23.9.2008. Undersökningskommissionens rapport.