Kommittén för översyn av grundlagen
Kommittén för översyn av grundlagen föreslår att en bestämmelse om att statsministern företräder Finland i verksamheten inom Europeiska unionen tas in i grundlagen. Denna precisering av statsministerns uppgifter tryggar också riksdagens ställning och möjligheter att påverka vid fastställandet av Finlands ståndpunkter i EU-ärenden.
Republikens presidents ställning som ett betydligt statligt organ och statsöverhuvud ska bevaras. Bestämmelsen som gäller ledningen av Finlands utrikespolitik ska inte ändras. Utrikespolitiken ska fortfarande ledas av republikens president i samverkan med statsrådet.
Den parlamentariska kommittén som leddes av minister Christoffer Taxell överlämnade sitt betänkande till justitieminister Tuija Brax i dag. I kommittén, som främst bestod av riksdagsledamöter, fanns företrädare från alla riksdagspartier.
Statsministerns ställning som Finlands företrädare i EU lyfts fram
Kommittén anser att det har rått en viss osäkerhet i fråga om Finlands företrädare i EU:s toppmöten. För att klargöra förfarandet föreslår kommittén att i grundlagen intas en ny bestämmelse gällande statsministerns uppgifter enligt vilken statsministern företräder Finland vid Europeiska rådets möten och i annan verksamhet inom Europeiska unionen som kräver att den högsta statsledningen är företrädd.
Därmed ska statsministern företräda Finland utöver Europeiska rådets möten även vid andra viktiga EU-möten, såsom informella möten mellan stats- och regeringscheferna och toppmöten med så kallade tredje länder, där unionen och dess medlemsstater sammanträder med representanter för länder som står utanför unionen.
Kommittén anser att den omfattande behörighet som statsrådet med stöd av den gällande grundlagen har i EU-ärenden förutsätter att statsministern företräder Finland i dessa möten. Med stöd av Lissabonfördraget har Europeiska rådet också formellt blivit ett beslutsfattande organ i unionen, vilket för sin del stärker både statsministerns ställning som Finlands representant och statsrådets behörighet att besluta om annan representation.
Kommittén konstaterar att statsrådet i fortsättningen i undantagsfall kan besluta att även republikens president utöver statsministern deltar i ett möte som ansluter sig till unionens verksamhet, om EU:s system tillåter detta. Genom att besluta att presidenten ska delta i mötet kan man till exempel poängtera ärendets särskilda betydelse för Finland. Statsministerns ska dock även i dessa fall vara den som utövar Finlands rösträtt.
Kommittén betonar att bildandet av Finlands ståndpunkt i viktiga EU-ärenden som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken ska ske i ett nära samarbete mellan statsrådet och presidenten. I framtiden bör det utredas om det finns anledning att ta in mer detaljerade bestämmelser om detta samarbete mellan statsrådet och republikens president i lag för att trygga enhetlig och konsekvent utrikespolitik.
EU-medlemskapet ska nämnas grundlagen
Enligt kommitténs förslag ska i grundlagen intas en särskild bestämmelse om Finlands medlemskap i EU. Orsaken till detta är att grundlagen ska ge en tydlig, omfattande och informativ bild av utövandet av den offentliga makten i Finland samt de statliga grundstrukturerna som gäller såväl den offentliga makten som individer. Medlemskapet i EU är en av dessa grundstrukturer.
I grundlagen ska också nämnas att varje finsk medborgare och varje i Finland bosatt medborgare i Europeiska unionen har rätt att rösta vid val till Europaparlamentet. För närvarande nämns Europaparlamentsvalet inte i grundlagen. Med tanke på valets principiella betydelse och de grundläggande rättigheterna anser kommittén det vara viktigt att valet nämns i grundlagen är enligt kommitténs åsikt viktigt.
Presidentens sätt att fatta beslut förtydligas
Behörigheten att överlämna regeringens propositioner till riksdagen ska överföras till statsrådet. Statsrådet ska också besluta om komplettering och återtagande av propositioner samt om lämnande av regeringens berättelser till riksdagen. Presidentens nuvarande roll som den som överlämnar regeringens propositioner är närmast formell, eftersom presidenten inte kan hindra överlämnandet av en proposition till riksdagen i den form som statsrådet har föreslagit. Presidenten ska även i framtiden stadfästa lagarna.
Enligt förslaget ska statsrådets ställning i presidentens beslutsfattande stärkas genom att begränsa presidentens prövningsrätt i sådana fall där statsrådets förslag till avgörande motsvarar den ståndpunkt i saken som riksdagen har uttryckt. I praktiken gäller ändringen främst internationella ärenden såsom beslut i anslutning till godkännande av internationella fördrag.
Presidentens rätt att utnämna ministeriernas kanslichefer slopas. Kanslicheferna ska i fortsättningens utnämnas av statsrådet.
Det föreslås inga ändringar i grundlagens bestämmelser om försvarsmaktens överbefälhavare i sig, men förutsättningarna för överlåtelse av uppgiften som överbefälhavare ska preciseras. Kommittén anser att i fråga om överbefälhavarens sätt att fatta beslut ska förfarandets parlamentariska drag stärkas ytterligare.
Medborgarinitiativ utgör ett nytt sätt att delta
Kommittén föreslår att medborgarnas möjligheter att delta på statlig nivå kompletteras med ett nytt system som bygger på medborgarinitiativ. Minst femtiotusen röstberättigade finska medborgare ska ha rätt att tillställa riksdagen initiativ om att en lag ska stiftas. Reformen syftar till att utveckla medborgarnas möjligheter för direkt deltagande och samtidigt stärka den representativa demokratin.
Motsvarande system som bygger på medborgarinitiativ används i flera europeiska länder. Också i Lissabonfördraget ingår ett nytt europeiskt medborgarinitiativ.
Enklare definition av undantagsförhållanden
I grundlagen föreskrivs om en möjlighet att avvika från de grundläggande fri- och rättigheterna under undantagsförhållanden. Definitionen av undantagsförhållanden bör enligt kommittén förenklas. Enligt gällande grundlag avser undantagsförhållanden ett väpnat angrepp eller andra krissituationer som är så allvarliga att de kan jämföras med ett sådant. Denna snäva definition har vållat problem i synnerhet när det gäller beredskapaslagstiftningen.
Den nya definitionen, enligt vilken undantagsförhållanden avser förhållanden som allvarligt hotar nationen, motsvarar bestämmelserna om allmänt nödläge i de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna.
Avsikten är att ändringarna i grundlagen ska träda i kraft den 1 mars 2012.
I kommitténs betänkande ingår avvikande meningar.
Närmare upplysningar:
kommitténs ordförande Christoffer Taxell, tfn 040 501 1255,
kommittens chefssekreterare, lagstiftningsrådet Tuula Majuri, tfn 09 1606 7697
kommitténs sakkunnig, lagstiftningsdirektör Sami Manninen, tfn 09 1606 7690
(e-post: fö[email protected])