Böterna för dem som struntar i lagen blir förvandlingsbara

Enligt en regeringsproposition som i dag överlämnades till riksdagen får polisen inte förelägga ett nytt bötesstraff om gärningsmannen under det föregående året har dömts till minst tre bötesstraff som påföljd för andra likartade förseelser. I dessa fall ska ärendet behandlas i tingsrätten. Tingsrätten kan förvandla bötesstraffet till fängelse om böterna inte kan drivas in.

För närvarande kan böter som förelagts av en domstol förvandlas till fängelse, men inte böter som förelagts av polisen. Propositionen kommer inte att ändra situationen i detta avseende, men enligt den ska polisen under vissa förutsättningar överlåta ett bötesstraff till domstolen för behandling.

Bakom propositionen ligger en lagändring från 2008, enligt vilken de bötesstraff som förelagts vid ett strafforderförfarande, dvs. utfärdats av polisen och fastställts av åklagaren, inte längre kan förvandlas till fängelse. Lagändringen har kritiserats i offentligheten. Det nuvarande förfarandet har ansetts strida mot den allmänna rättskänslan, eftersom vissa personer som låter bli att betala sina böter i praktiken förblir ostraffade.

När riksdagen antog lagändringen förutsatte den att regeringen bland annat ser till att strafforderförfarandet inte ska tillämpas när den som begår en gärning genom sitt förfarande har visat likgiltighet för förbud och påbud i lag.

Förvandlingsförhållandet för böter ändras

I propositionen som överlämnades till riksdagen föreslås att förvandlingsförhållandet för böter ska ändras så att fyra obetalda dagsböter motsvarar en dags fängelse i fråga om böter som dömts som dagsböter, och inte tre dagsböter som för närvarande.

Vidare föreslås att minimilängden för förvandlingsstraff höjs från fyra till fem dagar i fängelse och att maximilängden för förvandlingsstraff sänks från 60 till 40 dagar i fängelse. Genom dessa ändringar strävar man efter att bromsa upp den ökning av fångtalet som förorsakas av att förvandlingsstrafförfarandet utvidgas.

Enligt polisens och åklagarväsendets uppskattningar kommer det årligen att finnas omkring 25 000 gärningsmän som begår fyra eller fler brott och uppvisar likgiltighet för förbud och påbud i lag. I de flesta fall kommer det sannolikt att röra sig om snatteri, försök till snatteri, lindriga bedrägerier samt förande av fortskaffningsmedel utan behörighet och andra trafikförseelser.

Under 2013 var antalet fall där samma person var misstänkt för snatteri mer än tre gånger under årets lopp omkring 16 500. Motsvarande siffror för förande av fortskaffningsmedel utan behörighet var 6 700 och för lindrigt bedrägeri 1 900. Det är typiskt för dessa brott att samma personer begår dem. Dessa ärenden ska enligt förslaget inte längre behandlas i summarisk straffprocess i tingsrätten utan en del ska behandlas i skriftligt förfarande och en del i egentlig rättegång i brottmål.

Enligt propositionen uppgår kostnaderna som reformen orsakar polisen, åklagaren, domstolarna och Brottspåföljdsmyndigheten sammanlagt till cirka 12 miljoner euro.

Ytterligare upplysningar:
regeringsrådet Leena Kuusama, tfn 02951 50508, e-post: fö[email protected]