Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Justitieministeriets förslag till statsbudgeten för år 2016

Justitieministeriet
14.8.2015 11.59
Pressmeddelande

Justitieministeriet har föreslagit ett anslag på 903 miljoner euro för det egna förvaltningsområdets del för år 2016. Anslagsnivån har ökat med 18 miljoner jämfört med det innevarande året, när man räknar bort de årligen växlande valutgifterna.

Ökningen beror på tilläggsanslaget som i enlighet med regeringsprogrammet anvisas till den inre säkerheten och rättsvården. Förvaltningsområdets andel av tilläggsanslaget är 19 miljoner euro år 2016. Summan riktas till domstolarna, rättshjälpsbyråerna, utsökningsväsendet, åklagarväsendet, Brottspåföljdsmyndigheten och Rättsregistercentralen. Summan motsvarar i genomsnitt de nedskärningar som beslutades om i planen för de offentliga finanserna år 2014.

Reformprogrammet för rättsvården fortsätter

Åtgärderna i reformprogrammet för rättsvården fortsätts. Målet med reformprogrammets projekt är att garantera att rättsskyddet förverkligas trots avsevärda utgiftstryck och sparåtgärder som fortfarande riktas mot rättsvården på grund av tidigare fattade sparbeslut.

Domstolsavgifterna ska höjas och avgifterna ska tas i bruk i nya ärendegrupper i februari 2015, dock på ett sätt som inte äventyrar mindre bemedlade medborgares rättsskydd. Målet med avgifterna är att styra parterna att noggrannare överväga behovet att söka ändring. Ändringarna i avgiftssystemet bedöms öka statens intäkter med 5 miljoner euro år 2016 och därefter med 13 miljoner euro årligen. För att kunna trygga rättsskyddet krävs att motsvarande summor riktas till rättsvården.

Reformen av tingsrättsnätverket fortsätter enligt riktlinjerna som dras upp på hösten 2015. I anslutning till marknadsdomstolen inrättas en avdelning för den europeiska patentdomstolen, vilket kommer att öka marknadsdomstolens ärendemängd avsevärt.

Den offentliga rättshjälpens verksamhet ska effektiviseras genom att utveckla den juridiska rådgivningen, de elektroniska tjänsterna och alternativa tvistlösningsförfaranden. Enligt den nyligen utarbetade utvecklingsplanen är målet att medborgarna lätt har tillgång till rättshjälpstjänsterna.

Datasystemen genomgår omfattande modernisering

Inom justitieministeriets förvaltningsområde inleds tre omfattande datasystemprojekt som ska förbättra funktionssäkerheten och effektivisera verksamheten. Det konstrueras ett helt nytt ärendehanteringssystem för förvaltningsdomstolarna, utsökningen ökar användningen av elektroniska tjänster och hela förvaltningsområdet övergår till att använda statens gemensamma datatekniska tjänster. Projekten förväntas pågå i fem år och deras totala kostnader är 50 miljoner euro. Även åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas samt Brottspåföljdsmyndighetens datasystemprojekt fortsätter.

Åtgärderna i programmet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet fortsätter i deras nuvarande omfattning vid åklagarväsendet och utsökningsväsendet, vilket således ökar antalet domstolsbehandlingar i dessa ärendegrupper.

Under 2016 bereds ett demokratipolitiskt åtgärdsprogram samt Finlands andra nationella handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter.

EU:s dataskyddsreform beräknas träda i kraft år 2018, vilket förutsätter att dataombudsmannens byrå förbereder sig för att ta emot nya uppgifter och mera internationellt samarbete. För detta krävs tilläggsresurser redan år 2016.

Stödtjänster för brottsoffer ska finansieras med brottsofferavgift

Stödtjänster för brottsoffer ska ordnas i enlighet med vad som förutsätts i EU:s brottsofferdirektiv i samarbete med social- och hälsovårdsförvaltningen och de organisationer som producerar tjänsterna. Produktionen av tjänster ska finansieras genom att ta i bruk en brottsofferavgift och genom att utveckla statsunderstödssystemet som hänför sig till avgiften. Ett tilläggsanslag på 2,5 miljoner euro anvisas till att ordna stödtjänster för brottsoffer år 2016. Summan tas ur intäkterna från brottsofferavgiften.

Ändringarna i lagstiftningen om föreläggande av bot och ordningsbot ska sättas i kraft under 2016. Målet är att förtydliga förfarandet genom vilket böter kan förvandlas till fängelse. Förvandlingsbarheten av böter som upprepade gånger utfärdas till samma person av polisen i strafforderförfarandet ska utvidgas i syfte att främja laglydigheten.

Brottspåföljdsmyndighetens lokalstruktur kräver förnyelse på grund av tidigare gjorda sparbeslut. Målet med att förnya lokalstrukturen är att möjliggöra säkerhet i verksamheten, stöda de samhälleliga resultatmålen som ställs på verkställigheten av straff samt minska återfallsbrottslighet. Strävan är att fängelsenätverket också i fortsättningen är regionalt täckande.

Avsikten är att inleda en grundlig sanering av Tavastehus fängelse så att fängelset blir ett stängt kvinnofängelse som tar i hänsyn kvinnliga fångars särskilda behov. Med det samma gör man av med de sista fängelsecellerna utan toalett, dvs. så kallade baljceller. I nuläget är största delen av finska kvinnofångar placerade i Tavastehus fängelse, men i fängelset finns också en avdelning för män.

Ansvaret för ordnande och finansiering av fångars hälsovård överförs vid ingången av 2016 från Brottspåföljdsmyndigheten till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Åtgärden tar fångarnas hälsovård närmare det normala hälsovårdssystemet och harmoniserar dess tillsyn med den normala hälsovården. Ändringen innebär att ca 200 personer som jobbar inom hälsovården vid fängelserna överförs administrativt till Institutet för hälsa och välfärd.

Brottspåföljdsmyndigheten deltar i det förvaltningsövergripande programmet för minskning av långtidsbostadslösheten med mål att minska bostadslösheten speciellt bland frigivna fångar.

Ytterligare upplysningar:
ekonomidirektör Tapio Laamanen, tfn 02951 50290,
överdirektör Kari Kiesiläinen, tfn 02951 50138 (domstolarna),
överdirektör Arto Kujala, tfn 02951 50408 (frågor som gäller verkställigheten av straff och åklagarna),
e-post: fö[email protected]

Jari Lindström
Tillbaka till toppen