Rättspolitiska forskningsinstitutet: Ny information om våldtäktsbrott

Straffen graderas enligt hur grovt brottet är

I lagen har våldtäktsbrotten indelats i en tregradig skala enligt hur grovt brottet är. Straffen som döms ut för gärningarna varierar beroende på gärningens egenskaper från några månaders villkorliga fängelsestraff till ovillkorligt fängelse i 6-7 år.

Det genomsnittliga straffet för brottet (våldtäkt) enligt det grundläggande brottsrekvisitet (SL 20:1) är ovillkorligt fängelse i cirka två år. En knapp tredjedel döms till ett villkorligt fängelsestraff på i genomsnitt ett och ett halvt år och var sjunde till en kombination av ett villkorligt fängelsestraff och samhällstjänst. Det genomsnittliga straffet för grov våldtäkt (SL 20:2) är ett ovillkorligt fängelsestraff på 3-4 år. Påföljden för den lindrigaste gärningsformen, dvs. tvingande till samlag, är oftast ett villkorligt fängelsestraff på lite under ett år. Var sjätte döms till ett ovillkorligt fängelsestraff på drygt ett år.

Omständigheter som påverkar valet av straffart och längden av straffet är bl.a. gärningsmannens tidigare brottslighet, tillvägagångssättet och följderna av brottet, brottets planmässighet, användning av vapen, antalet gärningsmän, förhållandet mellan gärningsmannen och offret samt offrets personliga särdrag.

Straffen för våldtäktsbrott är på samma nivå som straffen för de allvarligaste våldsbrotten. Straffen för grov våldtäkt motsvarar straffen som döms ut för försök till dråp. Straffen för gärningar som uppfyller det grundläggande brottsrekvisitet för våldtäkt är för sin del en aning strängare en straffen för grov misshandel.

I Finland verkar andelen ovillkorliga fängelsestraff vara en aning mindre än i de andra nordiska länderna, men fängelsestraffen är i genomsnitt längre eller lika långa.

Straffen har skärpts under de senaste 10 åren

Straffen för våldtäktsbrott skärptes under den senare delen av 1990-talet med ca ett halvt år. Ändringen hade samband med lagändringen år 1999. Under 2000-talet har rättspraxisen varit stabil, trots att det syns en liten skärpning i de genomsnittliga straffen. I fråga om alla sexualbrott har fängelsestraffen som avtjänas i fängelse blivit en fjärdedel längre under 2000-talet. År 2009 var antalet fängelseår som avtjänas av fångar som dömts för sexualbrott 300; år 1998 var det motsvarande antalet fängelseår 150.

Våldtäkter kommer bättre till kännedom

Antalet våldtäktsbrott som statistikförts av myndigheterna har fördubblats under de senaste tio åren. Detta beror först och främst på att benägenheten att anmäla dessa brott har ökat och på lagändringarna som utvidgat åtalsrätten. Allt fler av brotten överlämnas också av polisen till åklagaren för åtal.

Den totala behandlingstiden vid våldtäktsbrott, från den dag då brottet begicks till domen, var år 2008 i genomsnitt ett och ett halvt år. Behandlingstiden är tydligt längre än vid våldsbrott i allmänhet, men kortare än vid ekonomiska brott. Den totala behandlingstiden vid våldtäktsbrott har under 2000-talet ständigt förlängts. Detta gäller dock alla brott.

I de flesta fallen känner gärningsmannen och offret varandra

I en klar majoritet av fallen känner parterna varandra. Vart tredje brott begicks i ett parförhållande. I en sjättedel av fallen begicks brottet av en för offret okänd gärningsman. Största delen av brotten begicks i gärningsmannens eller offrets bostad. Vart sjätte brott begicks utomhus. Var tredje av de dömda hade utländsk nationalitet.

Nivån på ersättningen som betalas till brottsoffret varierar mellan 3 000 och 12 000 euro
I samband med våldtäktsbrott förordnas gärningsmannen i regel att betala ersättning till offret för skada och lidande som orsakats genom brottet. Medianen för de totala ersättningarna är 6 000 euro. Den genomsnittliga ersättningen som förordnats att betalas vid tvingande till samlag är 3 000 euro, vid våldtäkt 5 000 euro och vid grov våldtäkt 12 000 euro. Ersättningen betalas i första hand med statsmedel, varvid summan som betalas till offret i viss mån kan avvika från vad domstolen förordnat. Ersättningarna är i linje med rekommendationerna av delegationen för personskadeärenden.

Den färska lagändringen kommer sannolikt att öka antalet våldtäktsdomar

År 2011 utvidgades tillämpningsområdet för det grundläggande brottsrekvisitet för våldtäkt så att samlag med en försvarslös person alltid ska betraktas som våldtäktsbrott. Det finns inte ännu uppgifter om tillämpningspraxisen i fråga om de nya rekvisiten. På basis av undersökningsmaterialet kan det i varje fall förväntas att antalet brott under brottsbeteckningen våldtäkt ökar betydligt under de närmaste åren, vilket kommer att synas också i domstatistiken.

Ytterligare upplysningar:
överdirektör Tapio Lappi-Seppälä, tfn 029 566 5354
e-post: fö[email protected]