Öppenhetsregistret ska öka transparensen i fråga om lobbning

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om öppenhetsregistret. Lagen förpliktar företag, föreningar och stiftelser att anmäla lobbning som riktas mot riksdagen och ministerierna. Syftet med öppenhetsregistret är att förbättra transparensen i kommunikation som strävar efter att påverka beredningen och beslutsfattandet samt att därigenom stärka medborgarnas förtroende.

- Det är inte meningen att registret ska hindra samhällspåverkan och samhällsdialog, utan att göra den mer transparent. Genom att göra lobbningen synlig stärker vi vår demokrati och medborgarnas förtroende för beslutsfattandet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson. 

Hur bestäms registreringsskyldigheten?

I lagen om öppenhetsregistret föreskrivs om registreringsskyldighet för juridiska personers, såsom registrerade föreningars, aktiebolags, personbolags och stiftelsers, samt enskilda näringsidkares påverkanskommunikation som riktar sig till riksdagen och ministerierna samt rådgivning som anknyter till sådan påverkan och som bedrivs som näringsverksamhet.

Som påverkanskommunikation betraktas sådan kontakt med riksdagsledamöter, ministrar, politiska rådgivare samt riksdagens och ministeriernas tjänstemän som syftar till att främja tillgodoseendet av ett visst intresse eller mål i den beredning och det beslutsfattande som sker i riksdagen och vid ministerierna. Som rådgivning för påverkanskommunikationen betraktas situationer där påverkanskommunikationen utövas för en klient eller en klient får stöd i påverkanskommunikationen.

I lagen föreskrivs om flera begränsningar i registreringsskyldigheten. I öppenhetsregistret registreras inte sådan verksamhet inom det civila samhället som inte är organiserad och inte heller privatpersoners verksamhet. Av de enskilda näringsidkarna gäller registreringsskyldigheten endast dem vars näringsverksamhet omfattar påverkanskommunikation som utövas på heltid eller rådgivning inom påverkanskommunikation. I fråga om juridiska personer lämnas till exempel all småskalig påverkanskommunikation och sedvanliga kontakter med myndigheterna utanför registret.

Periodisk rapportering två gånger per år

Aktörerna i öppenhetsregistret åläggs att rapportera om sin påverkanskommunikation och rådgivning om påverkanskommunikation under fasta tider, två gånger per år. Av uppgifterna i registret ska framgå föremålen och ämnena för påverkanskommunikationen samt de huvudsakliga sätten att hålla kontakt.  Dessutom ska man meddela de ekonomiska resurserna för påverkanskommunikationen och om den utövas för en klient.

Uppgifterna som lämnats in publiceras i sin helhet i tjänsten öppenhetsregister.fi. Statens revisionsverk är registermyndighet, och har till uppgift att förvalta och övervaka registrets verksamhet.

I lagen föreslås att en delegation tillsätts, vars huvudsakliga uppgift är att förankra de intressentgrupper som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om öppenhetsregistret till genomförandet och uppföljningen av lagen samt till utvecklandet av en god intressebevakningskultur. Lagen om öppenhetsregistret avses träda i kraft den 1 januari 2024. Bestämmelsen om delegationen ska dock träda i kraft redan den 1 januari 2023.

Inrättandet av ett öppenhetsregister är en av åtgärderna för att utveckla demokratin och rättsstaten i statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Propositionen har beretts under parlamentarisk styrning och intressentgrupper har hörts i stor utsträckning under beredningen.

Statsrådets beslutsmaterial (på finska)

Ytterligare information: 
Sami Demirbas, specialsakkunnig, tfn 0295 150 233, [email protected]