Parlamentarisk arbetsgrupp: Tillräckliga resurser för den inre säkerheten och rättsvården måste tryggas och verksamheten förnyas

Arbetsgruppen menar att de anslag som motsvarar besparingarna som ingick i fjolårets rambeslut ska återföras till helheten av den inre säkerheten och rättsvården. Detta innebär ett tillägg på 75 miljoner euro till ramnivån för 2019. Tillägget motsvarar ungefär hälften av de besparingar som riktats till verksamhetsområdena under den pågående valperioden.

Dessutom förutsätter arbetsgruppen att det även i fortsättningen finns tillgänglig en årlig finansiering på 20 miljoner euro för bekämpningen av grå ekonomi.

På området för den inre säkerheten och rättsvården pågår som bäst flera strategiskt viktiga datasystemprojekt. Arbetsgruppen anser det vara viktigt att särskild finansiering även i fortsättningen anvisas för datasystemprojekt för att förbättra produktiviteten. Investeringar ska riktas i synnerhet till datatekniska projekt som en del av reformeringen av arbetsmetoderna.

Arbetsgruppen betonar att det inom den inre säkerheten och rättsvården fortfarande finns behov att utveckla arbetsmetoder, hitta strukturella lösningar och eftersträva besparingar. Enbart en återföring av de nedskärda anslagen, eller de tilläggsanslag som anvisas till datasystemen och bekämpningen av grå ekonomi, garanterar inte att verksamheten hålls på nuvarande nivå.

Strukturell utveckling av den inre säkerheten bör utredas

Arbetsgruppen lyfte även fram andra utvecklingsbehov i sitt arbete. Den föreslår att en utredning om en strukturell utveckling av den inre säkerheten inleds.

Utredningen bör ta upp bland annat följande förslag:

Utveckling av räddningsväsendets strukturer och styrsystem för att säkerställa ekonomiskt lönsamma och effektiva strukturer och samordning. Samtidigt bör man undersöka hur frivilligverksamheten kunde utnyttjas i större omfattning inom hela den inre säkerhetens område.

Utredning av styrningen av Tullens funktioner. En sammanföring av PTG-samarbetet (polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet) inom ett förvaltningsområde skulle effektivisera genomslagskraften och produktiviteten.

Utredning av polisförvaltningens processer, verksamhet och strukturutveckling, samt möjligheten att överföra uppgifter som inte ingår i polisens kärnuppgifter till andra instanser (till exempel transport av berusade och fångar).

Dessutom förutsätter arbetsgruppen en omfattande utredning av läroanstalter inom säkerhetsbranschen samt en bedömning av möjligheten att grunda en läroanstalt inom säkerhetsbranschen i Finland.

Reformprogrammet för rättsvården bör fortsättas

Enligt arbetsgruppen bör genomförandet av det pågående reformprogrammet för rättsvården fortsättas. Arbetsgruppen anser det vara viktigt att fortsätta beredningen av särskilt följande åtgärder:

Sammanslagningen av de högsta domstolarna

Utvecklingen av omprövningssystemet och besvärstillståndssystemet i förvaltningsärenden. I detta sammanhang bör man utreda om det är skäl att ändra förvaltningsprocesslagen så att bestämmelserna om besvärstillstånd är huvudregeln och undantag regleras separat.

Inrättandet av ett domstolsverk

Förstärkningen av tingsrätterna

Höjningen av domstolsavgifterna

Utvidgandet av användningsområdet för administrativa sanktioner

Dessutom anser arbetsgruppen att Brottspåföljdsmyndighetens anstaltsbestånd bör förbättras så att man kan se till att verkställigheten av straff är meningsfullt till sitt innehåll. Arbetsgruppen föreslår även att det undersöks om en myndighets rätt att överklaga ett beslut av en annan myndighet kan begränsas.

- Den inre säkerhetens resurser och verksamhetsnivå har kunnat tryggas under denna regeringsperiod och för detta år. Det har förutsatt strukturreformer och kamper om anslagsökningar i budget- och ramförhandlingarna. Min egen uppfattning är att en tillbakadragning av besparingarna i rambeslutet utan att tydligt korrigera anslagsnivån inte räcker till för att hålla verksamheten på nuvarande nivå under de kommande åren. Jag hoppas att det politiska samförstånd som framgår av denna rapport bidrar till att säkerställa stabila resurser för all den myndighetsverksamhet som upprätthåller den inre säkerheten, konstaterar inrikesminister Päivi Räsänen.

- Viktigt att gruppen insett att man inte kan fortsätta nedskärningarna utan att rättsstatens kärnområden lider. Den gemensamma markeringen om att återgå till resursnivån 2014 är ytterst välkommen. Under denna valperiod har åtgärderna i reformprogrammet för rättsvården förts vidare på ett målmedvetet sätt. Det är nödvändigt att fortsätta vidta dessa åtgärder och målet ska även i fortsättningen vara att öka effektiviteten utan att äventyra rättsskyddet. Arbetsgruppen har gett sitt starka stöd till detta. Det är fint att alla partier engagerat sig i att garantera rättsskyddet och utveckla rättsvården, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Arbetsgruppens rapport finns tillgänglig på inrikesministeriets och justitieministeriets webbplats.

Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Kari Tolvanen, tfn 09 432 3182,
minister Räsänens statssekreterare Marjo Anttoora, tfn 029 541 8802,
minister Henrikssons specialmedarbetare Otto Andersson, tfn 029 515 0255