Straffbestämmelserna som gäller rasistiska brott och hatbrott ska skärpas

Syftet med förslaget som överlämnas till riksdagen den 17 december är att sätta i kraft tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet om kriminalisering av gärningar av rasistisk natur och nationellt genomföra EU:s rambeslut om bekämpande av rasism.

Ett brott betraktas som rasistiskt när gärningen riktas mot mot en grupp av personer eller en medlem av en sådan grupp, som definieras på grund av hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung. Brott som har rasistiska motiv är redan enligt den gällande lagstiftningen straffbara i Finland och en rasistisk motiv kan beaktas som straffskärpningsgrund. Enligt förslaget är dock den centrala straffbestämmelsen som gäller hets mot folkgrupp delvis föråldrad och svår att tillämpa på aktiviteter inom datanäten.

Det föreslås att strafflagen ska kompletteras med ett särskilt rekvisit för grov hets mot folkgrupp. Det kan vara tillämpligt bl.a. när någon uppmanar eller förleder till folkmord eller andra allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, till mord eller till dråp begånget i terroristiskt syfte.Det grova gärningssättet kan också lämpa sig för uppmaning till annat grovt våld, om den allmänna ordningen och säkerheten klart äventyras genom gärningen. Maximistraffet för det nya grova brottet ska vara fängelse i fyra år.

Att straffbestämmelserna om hets mot folkgrupp gäller s.k. hatbrott ska klargöras så att bland motiven till brotten uttryckligen nämns även hudfärg, härstamning, övertygelse, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Samma motiv ska enligt förslaget nämnas också i straffskärpningsbestämmelsen. Möjligheten att tillämpa bestämmelserna även på fall där grunden för brottet har varit någon annan med de nämnda grunderna jämförbar grund ska kvarstå. Brottets rasistiska eller andra liknande motiv vara straffskärpande oavsett vem eller vad brottet riktar sig mot.

Det föreslås att också juridiska personer, t.ex. sammanslutningar eller föreningar, kan ställas till svars för hets mot folkgrupp och, när brottet har ett hatmotiv, olaga hot och ärekränkningsbrott.

Samhällsdebatten begränsas inte, men det finns gränser för dess innehåll

I förslaget accentueras yttrandefrihetens betydelse vid tillämpningen av bestämmelserna. De föreslagna bestämmelserna i strafflagen ska inte begränsa friheten att diskutera frågor av relevans för samhället.

Därmed uppfylls inte brottsrekvisitet direkt ens när någon framför rentav skarp kritik mot t.ex. migrations- och utlänningspolitiken eller mot dem som ansvarar för den. Det är dock straffbart att hota, smäda eller förtala folkgrupper.

Ett typiskt straffbart förfarande kunde vara spridning av sådan information, sådana åsikter eller sådana andra meddelanden där våld mot eller diskriminering av en viss grupp betraktas som acceptabelt eller önskvärt eller där människor jämförs med djur eller generellt påstås vara kriminella eller ha mindre värde.

I propositionen konstateras att i samband med politiska debatter och samhällsdebatter som ingår i yttrandefrihetens kärna måste man förhålla sig striktare tillbegränsningar än t.ex. när det gäller kommersiell reklam. Också vetenskaplig och konstnärlig frihet är viktiga grundläggande fri- och rättigheter som måste beaktas när de bestämmelserna tillämpas.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningssekreterare Mirja Salonen, tfn 09 1606 7675
e-post: fö[email protected]