Reformen av beredskapslagen inleds och lagen ska kompletteras med en bestämmelse om hybridhot
En omfattande totalreform av beredskapslagen inleds i början av april. Lagen ska skrivas om helt och hållet, vilket kommer att ta uppskattningsvis 3,5–4 år. Justitieministeriet har nu, jämsides med totalreformen, redan inlett förberedelserna för en snabb översyn av den nuvarande beredskapslagen. Översynen utgår från ett allmänt erkänt behov av att kunna reagera på olika typer av hybridhot, såsom hot mot gränssäkerheten eller allvarliga störningar i datakommunikation och datasystem.
– Avsikten är att till beredskapslagen foga en ny definition av undantagsförhållanden utifrån funktionen hos kritisk infrastruktur, gränssäkerheten och liknande hot som äventyrar eller försämrar samhällets funktionsförmåga, och att bedöma vilka befogenheter som krävs för detta. Målet är att beredningen ska komma igång och bli klar så fort som möjligt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.
Utmaningen är att den nuvarande beredskapslagen behöver en ny definition av undantagsförhållanden och att definitionen måste bygga på ett helt nytt perspektiv. Den nya definitionen av undantagsförhållanden måste kunna tas in i lagen på ett sätt som är förenligt med grundlagen och därför måste den vara så exakt och klart avgränsat som möjligt.
Mer information:
Otto Andersson, minister Henrikssons specialmedarbetare, tfn 0295 150 121, [email protected]