Reformer föreslås i lagarna om förundersökning av brott och tvångsmedel

Regeringen antog propositionen och den avses bli överlämnad till riksdagen vid presidentföredragningen den 29 oktober. Avsikten är att inrikesministeriets regeringsproposition med förslag till reform av polislagen ska överlämnas samtidigt.

I propositionen föreslås nya hemliga tvångsmedel som kan användas för att utreda brott i hemlighet för dem de riktas mot. Dessa är inhämtande av uppgifter i stället för teleavlyssning, teknisk spårning av en person, teknisk observation av utrustning samt systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, styrd användning av informationskällor och kontrollerade leveranser.

Hemliga tvångsmedel för att inhämta information är för närvarande teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av basstationsuppgifter, teknisk observation (teknisk avlyssning, övervakning och spårning), täckoperation och bevisprovokation genom köp.

Hemliga tvångsmedel ska i regel få användas för att utreda vissa allvarliga brott och bara om de kan antas vara av synnerlig vikt för utredningen av ett brott. För täckoperation, bevisprovokation genom köp och avlyssning som riktas mot en bostad gäller dessutom att metoden ska vara nödvändig för att ett brott ska kunna utredas.

Domstolen ska delta i beslutet om en täckoperation

Användning av hemliga tvångsmedel som mest påtagligt ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna ska förutsätta domstolsbeslut. Innan polisen inleder en täckoperation ska den låta Helsingfors tingsrätt avgöra om den brottsliga verksamheten är så planmässig, organiserad eller yrkesmässig att en täckoperation får användas vid utredningen av brottet.

För närvarande fattas beslut om användning av en täckoperation av chefen för centralkriminalpolisen eller chefen för skyddspolisen. Beslutsfattandet koncentreras till en enda domstol där särskild uppmärksamhet fästs vid sekretess och informationssäkerhet.

Domstolarna fattar redan i dagens läge beslut om användning av teleavlyssning, teleövervakning och bl.a. avlyssning som riktas mot en bostad samt inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge (i fortsättningen ska detta kallas inhämtande av basstationsuppgifter). Enligt förslaget ska också beslut om optisk observation anförtros domstolen i de fall där den riktas mot en annan hemfridsskyddad plats än en bostad. Optisk observation ska inte heller i fortsättningen få riktas mot en bostad.

Av de föreslagna nya hemliga tvångsmedlen ska inhämtande av uppgifter i stället för teleavlyssning, teknisk spårning av en person och teknisk observation av utrustning förutsätta domstolsbelsut.

Enligt föslaget kan polisen i brådskande fall redan innan domstolen fattar sitt beslut tillfälligt besluta om användningen av vissa hemliga tvångsmedel. Användningen av tvångsmedlet ska dock avslutas och det material som fåtts på detta sätt genast utplånas om domstolen anser att det inte har funnits förutsättningar för åtgärden.

Det föreslås noggrannare bestämmelser än nu om befogenheterna för en polisman som företar en täckoperation. Utgångspunkten är att en polisman som företar en täckoperation inte ska få begå brott eller ta initiativ till ett brott. Under vissa strängt begränsade förutsättningar ska polismannen utan straffrättsligt ansvar få begå lindriga förseelser samt delta i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet till exempel genom att transportera personer eller ämnen.

När man använder hemliga tvångsmedel får man också överskottsinformation som inte hänför sig till det brott som undersöks. I den gällande lagen ingår inga bestämmelser om utnyttjande av sådan information. Enligt propositionen ska polisen få använda överskottsinformation för att utreda vissa allvarliga brott. Även vid mindre brott ska det vara tillåtet att använda överskottsinformation för att förhindra brott, inrikta förundersökningen samt som en utredning som stöder skuldlöshet.

Ett genomsökningsombud ska trygga sekretessbelagt material

I bestämmelserna om genomsökning som förrättas av polis föreslås betydande ändringar. Syftet är att skärpa grunderna för genomsökning särskilt när genomsökningen gäller objekt där man kan anta att det finns sekretessbelagd information eller information som får hemlighållas.

En ny sak är att eftersökning indelas i allmän husrannsakan, särskild husrannsakan och platsgenomsökning. Med särskild husrannsakan avses genomsökning av en plats där genomsökningen kan antas omfatta sekretessbelagd information eller information som får hemlighållas Sådan kan finnas t.ex. i läkares mottagningsrum, advokatbyråer, redaktioners och förlags lokaler och journalisters bostäder. I särskild husrannsakan deltar ett genomsökningsombud som ser till att sekretessbelagt material inte beslagtas eller kopieras. Genomsökningsombudet kan vara en advokat eller ett offentligt rättsbiträde.

Den nya typen av genomsökning, dvs. genomsökning av utrustning, avser genomsökning av innehållet i datorer, mobiltelefoner och andra motsvarande anordningar eller informationssystem. Genomsökning av utrustning ska få företas som genomsökning på distans vilket betyder att genomsökningen företas utan att använda den utrustning som innehas av personen som genomsökningen riktas mot.

Kvarstad ska bli som den enda säkringsåtgärden för säkerställande av till exempel betalning av utdömda böter eller gottgörelse. Skingringsförbudet i den gällande tvångsmedelslagen ska frångås, men detta betyder dock inte att medlen som kan användas för säkringsåtgärder inskränks.

Kroppsbesiktning ska få företas även på brottsoffret utan dennes samtycke, till exempel för bestämning av DNA-profilen, om undersökningen är av synnerligen stor betydelse för utredning av ett allvarligt brott.

Intensifierat samarbete mellan polis och åklagare

Polisen och åklagaren åläggs att samarbeta intensivare än nu. Polisen ska på det sätt som ärendets art förutsätter underrätta åklagaren om en förundersökning och hur den framskrider. Åklagaren ska i nödvändig utsträckning delta i förundersökningen för att säkerställa att ärendet utreds tillräckligt.

Åklagarens ställning vid undersökningen av brott som man misstänker att har begåtts av en polisman förändras något jämfört med nuläget. Åklagaren ska i allmänhet fungera som undersökningsledare i dessa fall endast om man misstänker att brottet har begåtts i samband med tjänsteuppdrag.

Ställningen för den som förhörs ska förbättras

Ställningen för dem som förhörs, särskilt brottsoffer, förbättras genom att beaktande av aspekter på finkänslighet och stödjande av en part betonas. Den som misstänks för ett brott och brottsoffret ska skriftligen underrättas om rätten att vid förundersökningen anlita ett biträde som han eller hon själv väljer. Förundersökningsmyndigheten ska också se till att rättigheten att anlita biträde tillgodoses i praktiken.

I lagen föreslås bestämmelser om rätten för den som misstänks för brott att inte medverka till att utreda ett brott som han eller hon misstänks för.

När den som misstänks för brott eller brottsoffret är under 18 år ska domstolen för förundersökningen och rättegången som följer efter den förordna en intressebevakare som betalas av statens medel, om vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare inte opartiskt kan bevaka barnets intresse i ärendet. Detta kan gälla t.ex. situationer där ett barns vårdnadshavare misstänks ha gjort sig skyldig till ett brott som riktat sig mot barnet.

I propositionen föreslås inte att massmediernas källskydd ska kunna brytas redan vid förundersökningen om den ursprungliga lämnaren av information sannolikt har gjort sig skyldig till brott mot sekretessplikten. Detta föreslogs i betänkandet av kommissionen som beredde reformen av förundersöknings-, polis- och tvångsmedelslagstiftningen i maj 2009.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Janne Kanerva, tfn (09) 1606 7723
e-post: [email protected]

Regeringens proposition bifogad till pressmeddelandet på nätet www.jm.fi