Rikoksentorjuntaneuvosto: Maahanmuuttotilanne tuo haasteita rikosten ehkäisylle SV
Rådet för brottsförebyggande bedömer i sin färska översikt de utmaningar som migrationssituationen medför för förebyggandet av brott och presenterar god praxis för att förhindra att de som kommer till landet blir utsatta för brott eller gör sig skyldiga till brott. Det väsentliga är att invandrare får komma med i arbetet. I samband med översikten gjorde rådet för brottsförebyggande i samarbete med Migrationsverket en enkätundersökning om säkerheten vid flyktingförläggningar. Allmänt taget är det tryggt att arbeta och bo vid förläggningarna.
Rådet för brottsförebyggande: Migrationssituationen medför utmaningar för förebyggandet av brott
Rådet för brottsförebyggande har i uppgift att följa brottsligheten och samla uppgifter om brottsförebyggande åtgärder. I den färska översikten av brottsbekämpningsfrågor har man samlat information om invandrare och asylsökande som gärningsmän och brottsoffer samt sätt att minska riskerna för brottslighet. De behov som gäller förebyggandet av brott och det brottsförebyggande arbete som görs bland invandrare i Finland har bedömts bland annat utifrån ansökningar om statsunderstöd och de projektplaner och redogörelser för användningen av understöden som ingår i dem. I ansökningarna framhävs behovet av att få information om lagstiftningen i Finland på ens eget modersmål, att minska fördomarna om myndigheter och att sänka tröskeln för att söka hjälp. I de genomförda projekten har man förebyggt våld i nära relationer, våld mot invandrarflickor och utslagning och våldsam radikalisering av unga.
Enligt rådet för brottsförebyggande är det viktigt att höra invandrare och asylsökande i det brottsförebyggande arbetet, eftersom de kan ha bra verktyg för att förhindra brott, oro för brottslighet och utsatthet för brott inom sina egna gemenskaper. Trygghetskänslan kan förbättras genom att förstärka gemenskaperna. Till exempel justitieministeriets Trust-projekt främjar goda relationer mellan befolkningsgrupper. Det är viktigt att invandrarna blir delaktiga i samhället, eftersom samarbete skapar samhörighetskänsla och minskar känslan av otrygghet. Ofta är det nyttigt att invandrare som redan tidigare kommit till Finland får medverka i integrationen av de nyanlända och i projekt som gäller brottsförebyggande.
Rådet för brottsförebyggande betonar att invandring är en del av samhällsutvecklingen och inte ett tillfälligt problem som ska lösas. Därför är det viktigt att utreda och sprida praxis som har visat sig fungera väl. Det är viktigt att undersöka hur effektiva de lovande verksamhetsformerna är, och lika viktigt är det att sammanställa befintlig utvärderingsdata från Finland och andra länder. Det finns exempelvis behov av forskning i hur asylsökande barn och unga etablerar sig i det finländska samhället och om de skyddsnät som skolan och andra institutioner i samhället erbjuder. För närvarande är det viktigt att utveckla metoder för att förhindra ensamkommande minderåriga asylsökande från att bli utsatta för sexuellt utnyttjande och att undersöka hur effektiva dessa metoder är.
- Man bör förhålla sig fördomsfritt till invandrare och asylsökande och så snabbt som möjligt göra dem delaktiga i samhället. De ska ges möjlighet till skolgång, studier och arbetsliv. Flera av dem har en högskoleexamen eller är händiga redan när de kommer till landet, och dessa kvaliteter borde man genast dra nytta av. Det leder till frustration om man i flera månader vistas i ett land utan visshet om framtiden, och då löper man risk att börja bete sig på oönskat sätt, konstaterar tf ledande häradsåklagare Eija Velitski som är ordförande för rådet för brottsförebyggande.
Erfarenheter av säkerheten vid förläggningarna
Rådet för brottsförebyggande och Migrationsverket genomförde i maj 2016 en säkerhetsenkät bland de anställda vid flyktingförläggningar. Enkäten besvarades av närmare 900 anställda. I enkäten utreddes de anställdas erfarenheter av hur tryggt det är att arbeta och bo vid förläggningarna.
I allmänhet upplevde de anställda att det är tryggt att arbeta vid förläggningarna. Två tredjedelar av de anställda hade inte under de senaste tolv månaderna varit rädda för att bli utsatta för våld i sitt arbete. Två av fem hade upplevt våld eller hot, men allvarliga våld- och hotsituationer var sällsynta. Den som framförde hot eller utövade våld var oftast en person som bodde vid förläggningen. De anställdas erfarenheter av våld- och hotsituationer vid förläggningarna var ungefär på samma nivå som i allmänhet i yrken inom social- och hälsovården.
Enligt enkäten förekom det vid förläggningarna i någon mån störande beteende och konflikter mellan de boende, men endast få ansåg att det är fråga om ett allvarligt problem. En viktig säkerhetsåtgärd är att det ordnas tillräckligt med meningsfull verksamhet för dem som bor vid förläggningarna. Enligt enkäten leder en riklig mängd aktiviteter och möjligheten för de boende att själva laga sin mat till att konflikterna mellan de boende och det hot som riktas mot de anställda minskar. Det arbete volontärerna utför spelar enligt enkäten en viktig roll, och volontärerna kan också fungera som en bro mellan de asylsökande och det finländska samhället.
Det största hotet mot säkerheten vid förläggningarna kommer från omgivningen och detta hot riktas mot de boende, inte de anställda. En femtedel av de anställda upplevde att sådant störande beteende som utomstående riktar mot de boende vid förläggningarna var ett ganska allvarligt eller allvarligt problem. Anlagda bränder och skadegörelser på förläggningarnas egendom är fall som har utgjort konkreta hotsituationer. En fjärdedel av de anställda bedömde att invånarna i området är oroliga över eventuellt störande beteende från de boende vid förläggningarna och brott som begås av dem. På vissa orter med förläggningar hade man vidtagit åtgärder för att erbjuda invånarna en möjlighet att bli hörda när de uttrycker sin oro.
Ytterligare information:
Minna Piispa, generalsekreterare för rådet för brottsförebyggande, tfn 0295 150 223,
e-post: [email protected].
Länkar