Rådet för brottsförebyggande: Bemötandet av asylsökande kan förbättras genom starka lokala samfund

Den främmande kulturen, ovissheten om hur asylprocessen framskrider och bristen på sysselsättning kan leda till ordningsstörningar och spänningar i förläggningarna. Kommuninvånarna för sin del är oroliga för att invandringen ökar brottsligheten. Rådet för brottsförebyggande betonar att trygghetskänslan kan ökas genom organisationernas närarbete. Goda exempel på detta är bland annat det samfunds- och miljöarbete som görs av Helsingfors diakonianstalt och den medling i tvister mellan grannar som ordnas av Finlands Flyktinghjälp. På de orter där förläggningar inrättas behövs en öppen dialog mellan parterna och samarbete mellan de olika samfunden för att stärka boendeområdets strukturer.

Rådet för brottsförebyggande framhäver möjligheterna att öka tryggheten genom frivilligorganisationernas verksamhet och invånaraktivism. Många av asylsökandena saknar sociala nätverk samt familjens och arbetsgemenskapens stöd och handledning. Aktiva invånare kan bidra till att skapa dessa nätverk och öka samhörighetskänslan. Genom att nya och gamla invånare deltar i gemensam verksamhet kan man minska fördomar och förbättra trygghetskänslan. Aktiva invånare och starka lokala samfund kan till och med ha möjlighet att lösa konflikter mellan invandrare och grupper som förhåller sig skeptiskt till dem.

Kännedom om lagar, regler, språket och kulturen gör det lättare för invandrarna att bli en del av samhället. Enligt rådets ordförande, häradsåklagare Eija Velitski, är det viktigt att asylsökandena i ett så tidigt skede som möjligt får information om den finländska jämlikheten, kulturen och lagstiftningen samt hur det finska samhället fungerar.

Ytterligare upplysningar:
Ordförande för rådet för brottsförebyggande, häradsåklagare Eija Velitski, tfn 02956 22405