Lagen om övervakning av underrättelseverksamheten träder i kraft i början av februari
Lagen som gäller övervakning av civil och militär underrättelseverksamhet träder i kraft den 1 februari 2019. Det finns behov att förnya övervakningssystemet, eftersom det är meningen att de civila och militära underrättelsemyndigheterna i och med godkännandet av underrättelselagstiftningen ska få nya och betydande uppgifter och befogenheter.
Underrättelseverksamhetens övervakningssystem består av parlamentarisk kontroll och en underrättelsetillsynsombudsman som ansvarar för laglighetsövervakningen.
Den parlamentariska kontrollen utövas av riksdagens nya underrättelsetillsynsutskott. Den nya underrättelseombudsmannen finns i anslutning till dataombudsmannens byrå och är självständig och oberoende i sin verksamhet. Ombudsmannen övervakar lagenligheten och tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i underrättelseverksamheten.
Reformen av övervakningssystemet är en del av hela underrättelselagstiftningen. Till den hör också en ändring av grundlagen som trädde i kraft i oktober ifjol. Grundlagen ändrades så att man för att trygga den nationella säkerheten kan föreskriva om nödvändiga begränsningar i skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden genom en vanlig lag, då de förutsättningar som ska anses vara behövliga är uppfyllda.
Regeringspropositionerna som gäller underrättelselagstiftning behandlas som bäst i riksdagen.
Ytterligare information: Tuula Majuri, lagstiftningsdirektör, tfn 02951 50280, e-post: [email protected]