Arbetsgrupp vill förbättra förhållanden hos och bemötande av häktade i polisfängelser
Justitieministeriets arbetsgrupp anser att förhållanden hos häktade i polisstationer är så bristfälliga att förvaringen av häktade bör centraliseras till allt färre polisstationer. Med anledning av polisfängelsers skick föreslår arbetsgruppen också att häktade förflyttas snabbare från polisens lokaler till fängelse. Förvaringslokaler för häktade i fängelser är enligt arbetsgruppen huvudsakligen i gott skick.
Enligt arbetsgruppen bör polisens förvaringslokaler byggas om inom kort, eftersom en stor del av dem inte lämpar sig för förvaringen av häktade med avseende på till exempel brandsäkerheten. Ombyggningen av lokaler i polisfängelserna och i vissa fängelser bör enligt arbetsgruppen ingå i nästa regeringsprogram.
Syftet med förslagen är att genomföra rekommendationerna av Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT). CPT har rekommenderat att man ska avstå från förvaringen av häktade i polisfängelser och krävt att förundersökningsansvaret och förvaringsansvaret mer tydligt än för närvarande ska differentieras i polisfängelser.
Antalet häktade och längden på häktningen har ökat. Förra året var antalet personer som var häktade under förundersökningen och rättegången cirka 570 i fängelser och cirka 100 i polisens förvaringslokaler. En häktad stannade i genomsnitt 3,5 månader i fängelse och 12 dygn i polisens lokaler.
Enligt arbetsgruppens uppskattning ska kostnader för ombyggningen av celler samt av verksamhetslokaler och områden för utomhusvistelse avsedda för häktade i polisstationer uppgå till cirka 8 miljoner euro. Släckningssystem kräver investeringar på cirka 4 miljoner euro. Även lokaler i vissa fängelser ska byggas om, för att fler häktade kan förflyttas dit. Man bör till exempel bygga dugliga förhörslokaler i fängelser. En möjlighet till att hålla de häktade avskilda från övriga fångar ska tas i beaktande redan när fängelser renoveras och byggs. Därtill vill arbetsgruppen påskynda avlägsnandet av s.k. celler med hinkar särskilt i lokaler som reserverats för kvinnliga häktade.
Fast man inte helt kan avstå från att förvara häktade i polisens lokaler med anledning av bl.a. faktorer som anknyter till förundersökningen av brott och till bristen på utrymme i häkten, vill arbetsgruppen förkorta maximitiden för förvaring av häktade i polisens lokaler från fyra till två veckor. Av särskilt vägande skäl ska man dock fortfarande kunna förvara häktade i polisens lokaler längre än detta. Detta förslag ska öka antalet häktade i fängelser i genomsnitt med 20-35 häktade per dag. Detta förutsätter enligt arbetsgruppen att placeringen av häktade i fängelser utreds i sin helhet på nytt.
Det finns betydande skillnader mellan olika anstalter och särskilt mellan häkten och polisfängelser i fråga om hur den häktades rättigheter till exempel till besök och användning av telefon förverkligas. Bemötandet av häktade ska göras enhetligt. Därtill ska en häktad bättre än för närvarande informeras om sina rättigheter.
Arbetsgruppen föreslår också att en utredning om alternativ till häktning ska inledas. Sådana alternativ skulle kunna vara till exempel elektroniskt övervakat reseförbud, placeringen i missbrukarvård och ett system där den häktade släpps mot borgen (det s.k. bail-systemet).
Därtill har arbetsgruppenrekommenderat bland annat att användningen av videokonferensutrustningar ska utvidgas för att antalet transporter av häktade kan minskas.
Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, lagstiftningsrådet Ulla Mohell, tfn 09 1606 7892, e-post: fö[email protected]
polisöverinspektör Keijo Suuripää, inrikesministeriet, tfn 071 8788567
polisinspektör Ari-Pekka Calin, Polisstyrelsen, tfn 071 8781794, e-post: fö[email protected]
överinspektör Ari Juuti, tfn 010 36 88456, e-post: fö[email protected]