Arbetsgrupp föreslår effektivering av de alternativa tvistlösningsförfarandena vid konsumenttvister
Syftet med arbetsgruppens förslag är att säkerställa att det i Finland finns en fullständig täckning av sådana alternativa tvistlösningsorgan utanför domstol som uppfyller kraven i direktivet och till vilka konsumenter kan föra tvister som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Eftersom Finland redan nu har ett omfattande nätverk av tvistlösningsorgan för behandling av konsumenttvister, behöver det enligt arbetsgruppen inte inrättas några nya tvistlösningsorgan.
I arbetsgruppens betänkande ingår ett förslag till en ny lag som ska tillämpas på privata alternativa tvistlösningsorgan som har anmälts för att bli införda i den förteckning som förs av Europeiska kommissionen. Enligt förslaget ska lagen innehålla bestämmelser om tvistlösningsorganets sammansättning samt om behörighet, oavhängighet och opartiskhet hos de personer som är ansvariga för tvistlösning. Lagförslaget innehåller också bestämmelser om förfarandet som ska iakttas i tvistlösningsorganen, av vilka den mest betydande är att en rekommendation om hur tvisten bör lösas ska ges inom 90 dagar.
Konsumenttvistenämndens verksamhet ska effektiverasDet föreslås att av de offentliga tvistlösningsorganen ska konsumenttvistenämnden och trafikskadenämnden anmälas för att bli införda i kommissionens förteckning. Lagstiftningen om dessa nämnder ska revideras så att den motsvarar kraven i direktivet. I lagstiftningen ska bland annat intas bestämmelser om att nämnderna ska ge en rekommendation om hur tvisten bör lösas inom 90 dagar. Denna tidsfrist förutsätter att behandlingen av ärenden i nämnderna effektiveras.
Lagen om konsumenttvistenämnden föreslås bli ändrad så att nämnden ska kunna avstå från att behandla en ansökan som har lämnats in till den, om konsumenten inte först har kontaktat konsumentrådgivningen. Ändringen syftar till att göra behandlingen av ärenden som gäller konsumenttvister mer ändamålsenlig. Genom att konsumenten först hänvisas till konsumentrådgivningen, kan ärendet utredas i ett så lätt och fritt förfarande som möjligt.
Om ärendet inte kan lösas vid konsumentrådgivningen, ska det på samma sätt som nu föras till konsumenttvistenämnden för behandling. Att ärendet preliminärt har utretts vid konsumentrådgivningen skulle underlätta behandlingen av ärendet vid konsumenttvistenämnden och förbättra nämndens möjligheter att ge sin rekommendation inom den utsatta tidsfristen.
Genom förordningen om tvistlösning online inrättas en onlineplattform för lösning av konsumenttvister vid e-handel. Plattformen som upprätthålls av kommissionen ska fungera som en kontaktpunkt via vilken till exempel en finsk konsument kan föra sin tvist till ett alternativt tvistlösningsorgan i en annan medlemsstat. Plattformen ska tas i bruk i januari 2016.
Arbetsgruppen skulle också utreda huruvida tvister som gäller försäkringsavtal borde koncentreras till försäkringsnämnden. Arbetsgruppen anser att det ligger i konsumenternas intresse att konsumenttvistenämnden också i framtiden är ett allmänt behörigt tvistlösningsorgan och föreslår inte att bestämmelserna om konsumenttvistenämndens behörighet ändras så att tvister som gäller försäkringsavtal lämnas utanför dess behörighet.
I arbetsgruppens betänkande ingår två avvikande meningar beträffande koncentreringen av konsumenttvister som gäller försäkringsavtal till försäkringsnämnden och konsumenternas skyldighet att föra sitt ärende först till konsumentrådgivningen.
Ytterligare upplysningar:
specialsakkunnig Riitta Haapasaari, tfn 02951 50139 och
lagstiftningsrådet Maarit Leppänen, tfn 02951 50276,
e-post: fö[email protected]