Nya beredskapslagen träder i kraft vid ingången av mars
Beredskapslagen, som ska tillämpas i allvarliga krissituationer, har reformerats. Den nya lagen, som preciserar myndigheternas befogenheter, träder i kraft den 1 mars 2012. Republikens president stadfäste lagens ikraftträdande i dag.
Syftet med beredskapslagen är att garantera befolkningens säkerhet och existensmöjligheter och trygga samhällets vitala funktioner under undantagsförhållanden. I detta syfte ges civila myndigheter tilläggsbefogenheter. Den gällande beredskapslagen trädde i kraft 1991 och har aldrig behövt tillämpas.
Lag för allvarliga krissituationer
Beredskapslagen är avsedd att användas i särskilt allvarliga krissituationer som berör hela samhället, om situationen inte kan fås under kontroll med myndigheternas normala befogenheter. Som undantagsförhållanden anses enligt lagen
− ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp och förhållandena omedelbart efter angreppet,
− ett mot Finland riktat avsevärt hot om väpnat angrepp eller om annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp, om befogenheter enligt denna lag måste tas i bruk omedelbart för att avvärja verkningarna av hotet,
− sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens utkomst eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktioner,
− en synnerligen allvarlig storolycka och förhållandena omedelbart efter olyckan samt
− en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka.
Nytt är att även en pandemi kan leda till att de befogenheter som lagen gäller tas i bruk.
Riksdagen ska i sista hand besluta om ibruktagandet av de befogenheter som föreskrivs i beredskapslagen i krissituationer på samma sätt som enligt den gällande lagen. Ärendet föreläggs riksdagen genom statsrådets förordning. Innan en sådan förordning kan utfärdas ska statsrådet i samverkan med republikens president ha bedömt situationen. För närvarande utfärdas en sådan förordning av republikens president.
Myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden förblir i huvudsak oförändrade, men fullmaktsbestämmelserna preciseras på många sätt. Den nya lagen är mer omfattande och detaljerad än den gällande lagen. Härigenom kan man redan under normala förhållanden veta vilka myndighetsbefogenheter som det kan bli nödvändigt att använda under undantagsförhållanden.
Syftet med myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden är t.ex. att trygga hälsovården och befolkningens utkomst, genomföra befolkningsskyddet samt trygga de delar av näringslivet som under dessa förhållanden är oundgängliga.
Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Liisa Vanhala, tfn 09 1606 7761 och 050 368 7094, e-post: fö[email protected]