Marianne Mäki: Fängelseundervisning - en investering som minskar brottsligheten

 fi | sv

Nästan 70 procent av fångarna saknar examen efter grundskolan, och cirka sju procent har inte heller slutfört grundskolan. När det gäller fångarnas möjligheter att få utbildning ligger Finland långt efter de andra nordiska länderna. I Norge studerar över hälften av fångarna dagligen medan den motsvarande siffran i Finland är omkring 7-8 procent. I Sverige och på Island deltar en tredjedel av fångarna i daglig utbildning, och i Danmark studerar en fjärdedel av fångarna dagligen.

I de övriga nordiska länderna har man under de senaste åren ökat resurserna för fängelseutbildning. I Finland har man tvärtom minskat dessa resurser. Till följd av de redan genomförda och planerade nedskärningar finns det en risk att det redan nu knappa utbudet av fängelseutbildning minskar. I Norge beviljar parlamentet årligen öronmärkta anslag för fängelseutbildning. Kanske det inte heller är en slump att återfallsbrottligheten bland fångar i Norge ligger på 20 procent medan i genomsnitt varannan fånge återfaller i brott i Finland.

Utbildning och rehabilitering är de mest effektiva sätten att bryta brottsspiralen

Mikko Aaltonen har forskat i utbildningens roll i brottsförebyggande verksamhet. Det har visat sig finnas ett starkt samband mellan utbildning och brottslighet. Enligt undersökningen begick unga män som inte avlagt någon examen efter grundskolan betydligt mer brott än de som avlagt en examen på mellanstadiet. I sin doktorsavhandling konsteterar Aaltonen att vid sidan om rehabilitering är utbildning det mest effektiva sättet att bryta brottsspiralen och integrera fångar i samhället efter frigivningen. Det behövs mer inhemsk forskning i dessa frågor.

Enligt en amerikansk undersökning från år 2013 var risken för återfall i brott 43 procent mindre bland fångar som deltagit i fängelseundervisning jämfört med fångar som inte studerade under fängelsetiden. Också enligt Brottspåföljdsmyndighetens statistik under en uppföljningsperiod på fem år var återfall i brott 20 procent mindre bland fångar som studerat under sin strafftid.

Också fångar har rätt till utbildning

Rätten till utbildning är en grundläggande rättighet som tryggas i internationella människorättskonventioner och i Finlands grundlag. Ett fängelsestraff är ingen grund att begränsa denna rättighet. Fångars utbildning nämns också i samband med reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet som är ett av de centrala spetsprojekten enligt den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet:

"Som en del av översynen av reglerings‐ och styrsystemet för yrkesutbildningen tryggas tillgången till yrkesutbildning för sådana vuxna som saknar examen på andra stadiet även i speciella inlärningsmiljöer, t.ex. fängelser."

Utbildningsanordnarna anser att det nuvarande finansieringssystemet inte uppmuntrar till att ordna fängelseundervisning. Systemet för beviljande av tillstånd att ordna utbildning bör reformeras så att man kan trygga ett tillräckligt antal utbildningsplatser för fångar. På detta sätt skulle man bättre än för närvarande kunna svara på efterfrågan på utbildning i fängelserna och beakta fångarnas individuella behov. På fältet har man redan länge önskat att det för fängelseundervisningen skulle beviljas öronmärkta anslag och att enhetspriset för en fångstuderande skulle vara högre än för andra studerande. På grund av de begränsningar som säkerheten i fängelserna ställer och fångstuderandenas sämre inlärningsfärdigheter måste undervisningen i fängelserna ordnas i mycket mindre grupper än utanför fängelset.

En investering som sparar pengar

De samhällsekonomiska kostnaderna för en utslagen person, beräknat från ungdomen till pensionsåldern, är över två miljoner euro enbart med tanke på den bortfallna arbetsinsatsen och kostnaderna för utkomststöd. Kostnaderna för en person som hamnat i en missbruks- och brottsspiral är betydligt högre. Till exempel en fängelsespiral som varat i 15 år ökar ovan nämnda kostnader med över en miljon euro.

Med en årsfinansiering på två miljoner euro skulle man enligt en grov uppskattning kunna ordna daglig undervisning för cirka 180 fångar. Om ens en av dessa fångar lyckas lämna det brottsliga livet och undvika utslagning, har investeringen redan betalat sig. Varje framgång efter detta medför ren vinst för samhället.

En fängelsedom kan ge möjlighet att få kontakt med en allvarligt utslagen människa, som förlorat sin egen förmåga söka sig till samhällets tjänster. En utslagen person som hamnat i en missbruks- och brottsspiral fortsätter inte sina studier utan hjälp. Utbildningen som ges i fängelserna kan vara en impuls för att lämna det brottsliga livet och bygga upp ett helt nytt liv.

________________________________

Marianne Mäki arbetar som konsultativ tjänsteman vid ministeriets kriminalpolitiska avdelningen.