Mervi Sarimo: Varför införa en brottsofferavgift?

Publiceringsdatum 20.12.2016 10.51 Blogg JM

Mervi Sarimo: Varför införa en brottsofferavgift?

 fi | sv

Medienyheterna kring brottsofferavgiften, vilken togs i bruk den 1 december 2016, har fokuserat på det faktum att största delen av avgifterna i praktiken hänför sig till vägtrafikbrott. På samma grund har den nya brottsofferavgiften kritiserats i otaliga kommentarer på webben, bl.a. genom att stämpla reformen som ett nytt sätt genom vilket man vill påföra bilister nya avgifter.

Nu förbättras offrets ställning

Kriminalpolitiken har kritiserats för att den fokuserar på rättigheterna hos gärningsmän och glömmer bort brottsoffren. Under de senaste åren har man dock aktivt börjat fästa uppmärksamhet vid brottsoffrens ställning och tillgodoseendet av deras rättigheter.

Detta bl.a. på grund av inhemska initiativ och program samt internationella förpliktelser, såsom direktivet om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem (s.k. offerdirektivet) och Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (s.k. Istanbulkonventionen).

Intäkterna från avgiften kanaliseras till stödtjänster till brottsoffer

I Finland har den otillräckliga och osäkra finansieringen av stödtjänster till brottsoffer varit ett betydande problem. Detta har försämrat tillgången till tjänster.

På basis av den offerpolitiska kommissionens utredningsarbete valde man som lösning ett system där gärningsmän som begått gärningar vars straffskala omfattar fängelsestraff förpliktas delta i finansieringen av stödtjänster. Också juridiska personer som döms till samfundsbot är skyldiga att betala avgiften.

Ett belopp som motsvarar de uppskattade intäkterna från brottsofferavgifterna (med avdrag för administrativa kostnader) riktas i statsbudgeten till sammanslutningar som producerar stödtjänster till brottsoffer. Genom statsbidrag finansieras bl.a. Brottsofferjourens verksamhet och verksamheten för telefontjänsten Nollalinja som inledde sin verksamhet den 19 december.

Bemötande av kritiken

I riksdagsbehandlingen av brottsofferavgiften kan man finna lagutskottets motiverade svar på den kritik som redan i någon mån förekom under remissbehandlingen och i samrådet med sakkunniga:

1) Det finns ett tungt vägande samhällsbehov att stärka stödtjänsterna till brottsoffer.

2) Det kan anses vara mycket viktigt både rent symboliskt och med tanke på den ekonomiska ansvarsfördelningen att gärningsmännen förpliktas delta i kostnaderna för stödtjänsterna.

3) Av praktiska skäl måste avgiftssystemet vara enkelt.

4) Trots att ett brott inte alltid har konkreta offer är skaderisken vid vägtrafikbrott verklig - årligen omkommer ca 250 personer i trafikolyckor och tusentals blir skadade.

5) Stödtjänsterna till allmänheten är det verkliga syftet för intäkterna från brottsofferavgiften. Stödtjänsterna till brottsoffer bör riktas till och erbjudas alla som behöver stöd, också offer för trafikbrott.

Här följer ännu grundlagsutskottets ställningstaganden:

6) Systemet uppfyller i sin helhet proportionalitetskravet.

7) Regleringen är inte problematisk med tanke på förbudet ne bis in idem, eftersom brottsofferavgiften påförs i samma förfarande där straff påförs för brott.

Detta är alltså den realitet vi fortsätter på. Och om utvecklandet av brottsoffrets ställning började intressera dig hittar du ytterligare information under följande länkar.

Nya avgiftsfria telefonnummer för brottsoffer (Brottsofferjouren)

Brottsofferavgift tas i bruk från början av december (pressmeddelande)

Nollalinja (Nollinjen) - en telefontjänst för personer som utsatts för våld i nära relationer

Ärenden som gäller brottsoffer vid justitieministeriet 

_________________________________________

Mervi Sarimo är konsultativ tjänsteman vid justitieministeriets kriminalpolitiska avdelning och arbetar med att utveckla brottsoffrens ställning.