Inrättande av en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet och ämbetsverket Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen

Mål och resultat

Syftet är att rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten ska finnas under en riksomfattande myndighet och specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen under ett gemensamt ämbetsverk. Båda ämbetsverken ska också bilda egna bokföringsenheter som inte hör under justitieministeriets bokföringsenhet.

Syftet med ändringen är att förtydliga ministeriets uppgifter och ordna myndigheternas administrativa tjänster så att de bättre än tidigare tjänar verksamheten. Målet är också att justitieministeriet endast ska sköta uppgifter på statsrådsnivå. Den styrande faktorn för utredningsarbetet var att trygga ämbetsverkens självständighet och oberoende.

Syftet med inrättandet av en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet är att organisera en rättshjälps- och intressebevakningsorganisation så att kvaliteten, tillgängligheten, jämlikheten och kundernas språkliga rättigheter kan säkerställas i tjänsterna som organisationen erbjuder. Syftet är att bevara den nuvarande nationella organisationen på flera platser. Ämbetsverket kommer att ha rikstäckande och nätverksmässig behörighet i förvaltnings och bakgrundsuppgifter.

Syftet med inrättandet av ämbetsverket Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen är att omorganisera stöd- och förvaltningsuppgifterna för förvaltningsområdets specialmyndigheter så att specialmyndigheternas självständiga ställning inte äventyras och deras verksamhetsfält inte ändras. Målet är att skapa en enhet för förvaltningstjänster som bättre än tidigare stöder specialmyndigheternas möjligheter att sköta sina kärnuppgifter och fungerar som partner för myndigheterna i administrativa ärenden.

Sammandrag

Justitieministeriet har tillsatt ett projekt för att inrätta en Rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet och ett ämbetsverk under namnet Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen. I projektet planeras, bereda och genomförs de åtgärder som behövs för inrättandet av ämbetsverken.

Utgångspunkter

Styrmodellen och ämbetsverksmodellen för statsförvaltningens organisationer utvecklas i en mer enhetlig riktning. I en utredning om ämbetsverksstrukturen inom centralförvaltningen som finansministeriet slutförde 2015 (Yhteisillä periaatteilla kohti tulevaisuuden virastorakennetta) föreslog man bland annat att det ska inrättas ett domstolsverk, ett riksomfattande utsökningsverk och en rättshjälpsmyndighet.
Vid rättshjälpsbyråerna genomfördes 2016 en organisationsreform där det bildades sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt som fungerar som separata ämbetsverk. I reformen centraliserades de administrativa uppgifterna till distriktens administrativa enheter.
År 2017 utreddes på justitieministeriets uppdrag möjligheterna att inrätta en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet. I utredningen föreslogs att det inrättas en riksomfattande rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet. Remissinstanerna som yttrade sig om utredningen understödde i allmänhet inrättandet av myndigheten.
År 2020 tillsatte justitieministern en utredare för att utifrån utredningen närmare se över frågor kring inrättandet av myndigheten. I utredningen föreslogs att det inrättas en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet som ska vara ett chefsstyrt ämbetsverk och bestå av en centralförvaltning samt rättshjälps- och intressebevakningsbyråerna. Det föreslogs inga ändringar i byråernas nätverk av verksamhetsställen eller i deras självständiga ställning vid skötseln av uppdrag.
I anslutning till justitieministeriet finns flera självständiga och oberoende myndigheter som ministeriet producerar stödtjänster för. Till dessa hör barnombudsmannens byrå, äldreombudsmannens byrå, jämställdhetsombudsmannens byrå, underrättelsetillsynsombudsmannen, dataombudsmannens byrå, diskrimineringsombudsmannens byrå, Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) och Olycksutredningscentralen.
På uppdrag av justitieministeriet gjordes en utredning om ämbetsverken inom justitieförvaltningsverken 2019 och en närmare fortsatt utredning 2020. I den fortsatta utredningen föreslogs det att även konkursombudsmannens byrå och konsumenttvistenämnden ska omfattas av den nya ämbetsverkshelheten. Senare har man kommit överens om att också rättegångsbiträdesnämnden kan bli en del av det nya ämbetsverket.