Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Möjligheter finns för samerna att anpassa sig till klimatförändringen

Samerna observerade de första tecknen på klimatförändringen redan på 1960-talet och förändringarna har tagit fart under 2000-talet. Det framgår av en studie vid Uleåborgs universitet, där man undersökt hur samerna har anpassat sig till klimatförändringen inom renskötseln och vilka metoder de hittat för att anpassa sig till klimatförändringen på ett kulturellt hållbart sätt.

Forskningsprojektet SAAMI om samernas anpassning till klimatförändringen har resulterat i ny grundläggande information om samekulturen, samernas renskötsel, observationerna av klimatförändringen och samernas anpassning till klimatförändringen.

Klimatförändringen påverkar hela samekulturen

Samerna har observerat förändringar i årstiderna, temperaturen, nederbörden, vegetationen, faunan och renarnas beteende. Förhållandena har blivit mer varierande och risken för olycksfall har ökat. I projektet delades observationerna in i olika klasser: direkta, indirekta och sekundära effekter. Man hittade 74 direkta, 12 indirekta och 16 sekundära effekter. Med direkta observationer avsågs effekter på vegetationen, faunan och förhållandena, med indirekta observationer omfattande förändringar i ekosystemet och med sekundära effekter bestående kulturella och näringsrelaterade verkningar.

Samernas hembygdsområde utgör cirka 10 procent av hela Finlands areal och förhållandena varierar beroende på område. I projektet identifierades 10 olika renarbetsmodeller. Man har anpassat sig till klimatförändringen med hjälp av tilläggsutfodring, teknik och byasystem samt genom permanenta ändringar av renarbetsmodellen. Anpassningsåtgärderna har haft kulturella och kollektiva verkningar.

Samerna tror att deras kultur kommer att förändras men att den består trots klimatförändringen

Ett centralt resultat i projektet är att renskötseln som näringsgren kan anpassas till klimatförändringen men att den som kulturell livsstil är ytterst hotad. Samerna oroar sig över hur de ska kunna bevara den traditionella kunskapen och överföra den från en generation till en annan i korstrycket mellan klimatförändringen, konkurrerande markanvändningsformer, ekonomiska randvillkor och lagstiftningen. Anpassningen till klimatförändringen innebär en kulturell omvälvning. Inom utbildningen och myndighetsverksamheten är det möjligt att ta fram metoder för hur man kan stödja bevarandet av samernas traditionella kunskap och överföringen av den från en generation till en annan.

Samernas inflytande i klimatpolitiken bör stärkas

I projektet utreddes hur samernas inflytande och samernas anpassning till klimatförändringen har beaktats i de program som gäller klimatförändringen. Enligt utredningen är omnämnandena av samerna av allmän karaktär och samerna har inte i någon större grad involverats i beredningen av klimatförändringsprogrammen. I projektet föreslås att samernas inflytande i beslut som gäller klimatet ska främjas. Det föreslås också att växelverkan mellan klimatforskarna och innehavarna av samernas traditionella kunskap ska utvecklas genom att ett gemensamt expertorgan inrättas. 

Klimatförändringen påverkar livet för alla arktiska ursprungsfolk

Utifrån det omfattande material som samlades in under projektet fick man en överblick av hur klimatförändringen påverkar de arktiska ursprungsfolken. De arktiska ursprungsfolken har observerat förändringar i förhållandena och anpassat sina näringar till dem. Enligt forskningsmaterialet gäller de observerade förändringarna i synnerhet årstidernas längd, varmare vintrar och förändringar i vegetation och väderförhållanden. Förändringarna och anpassningsåtgärderna har haft en negativ effekt på den traditionella kunskapen, och de oberäkneliga väderförhållandena har ökat risken för olycksfall och förändrat den traditionella årstidscykeln. Forskningresultat om de mindre ursprungsfolkens observationer av klimatförändringen saknas. De arktiska ursprungsfolkens observationer stämde väl överens med samernas observationer.

Omfattande material och växelverkan i projektet

SAAMI-projektet genomfördes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet på forskningscentrumet för miljöhälsa och lungsjukdomar (CERH) vid Uleåborgs universitet. Materialet för det antropologiska fältarbetet i projektet består av djupintervjuer med 72 samer. De intervjuade kommer från samtliga 13 renbeteslag i samernas hembygdsområde. Målgruppen var de samiska renskötarna. Det övriga materialet består av referentgranskade studier av de arktiska ursprungsfolkens observationer av klimatförändringen samt av strategier om klimatförändringen. I projektet utnyttjades även material som tagits fram av olika myndigheter och forskningsinstitut.

I projektets styrgrupp ingick representanter för miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet. Projektet ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2018. För projektet har man fått ett fritt, informerat samtycke av Sametinget och skoltsamernas bystämma. Projektets åtgärdsförslag har utformats i samarbete med Sametinget och skoltsamernas bystämma.

Arbetet fortsätter i samarbete mellan myndigheterna och samerna

Inom projektet har man utarbetat 14 åtgärdsförslag för att utveckla samernas möjligheter att anpassa sig till klimatförändringen på ett kulturellt hållbart sätt och överföra sin traditionella kunskap från en generation till en annan. Hur åtgärdsförslagen ska främjas övervägs i samarbete mellan de ansvariga ministerierna, Sametinget och skoltsamernas bystämma. Projektets centrala resultat presenterades på ett seminarium 11.2.2020. 

Mer information:

Styrgruppens ordförande, naturvårdsinspektör Ilkka Heikkinen, miljöministeriet, tfn 0295 250 079, fö[email protected]  
SAAMI-projektets ledare, Uleåborgs universitet, professor Jouni Jaakkola, tfn 040 672 0927, fö[email protected]
SAAMI-projektets ansvariga forskare, forskardoktor Klemetti Näkkäläjärvi, tfn 040 537 1584, fö[email protected] (även de nordsamiskas kontakt)

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.