Den nya nationalspråksstrategin tryggar språkens livskraft genom konkreta åtgärder

Nationalspråksstrategin godkändes idag som statsrådets principbeslut. Avsikten är att trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken finska och svenska och förbättra språkklimatet genom den nya nationalspråksstrategin.

– Det är väldigt fint att vi har godkänt en ny nationalspråkstrategi som främjar tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och livskraften för båda nationalspråken i Finland, säger statsminister Sanna Marin.

– Nationalspråkstrategin är regeringens språkpolitiska viljeyttring som stakar ut riktlinjerna för nationalspråken över flera regeringsperioder. De praktiska åtgärder som ingår i strategin utgör en garanti för att arbetet för att främja nationalspråken i statsrådet pågår förutom kontinuerligt, också konkret och målmedvetet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Nationalspråkstrategin består av tre huvudriktningar: rätten till service på det egna språket, tryggandet av nationalspråkens ställning samt en levande tvåspråkighet. I strategin anses det dessutom viktigt att främja invandrares möjligheter att bli medlemmar i språkgemenskapen och invandrares integration på båda nationalspråken.

Åtgärder som stöd vid praktiska utmaningar

Under de strategiska målen finns 62 konkreta åtgärder samlade. Ansvaret för att genomföra åtgärderna har fördelats mellan de olika ministerierna. En del av åtgärderna är statsrådets rekommendationer till andra aktörer än ministerierna.

Ett viktigt mål i nationalspråkstrategin är att säkerställa tillgången på språkkunnig arbetskraft. Målet är att främja detta genom åtgärder som gäller kraven på språkkunskaper. För att digitaliseringen ska stödja de språkliga rättigheterna och tillgången till tjänster på båda nationalspråken har det i strategin införts konkreta åtgärder för att beakta det språkliga perspektivet i lagstiftningen, anvisningarna och planeringen av digitala tjänster. De viktigaste målen i strategin är också att öka den naturliga interaktionen mellan språkgrupperna genom att främja växelverkan mellan olika språkgrupper, till exempel genom vänklasser i skolor.

Nationalspråksstrategin tar förutom svenskan också ställning till finska språkets ställning och tryggandet av finskans livskraft. Användningen av finska har minskat särskilt inom vetenskapen och näringslivet, särskilt på grund av att engelska har fått en starkare ställning. Strategin innehåller bland annat rekommendationer för högskolor som stärker nationalspråkens ställning som forskningsspråk och vid högskolor.

– Var och en av oss ska ha möjlighet att bo, gå i skola och arbeta på finska eller svenska, använda vårt modersmål hos läkaren eller i kontakten med skatteverket. Även om nationalspråkstrategin är en intern strategi för statsrådet kan alla samhällsaktörer vara med om att genomföra visionerna, riktlinjerna och målen i strategin. När tvåspråkighet och ett gott språkklimat främjas konsekvent gagnar det både individen och samhället, påpekar minister Henriksson.

Beredningen av den nya nationalspråksstrategin, som ingår i statsminister Sanna Marins regeringsprogram, har letts av en styrgrupp vars ordförande är statsminister Sanna Marin. Styrgruppens första vice ordförande är justitieminister Anna-Maja Henriksson. I styrgruppen ingår dessutom representanter på ministernivå från de övriga regeringspartierna samt permanenta sakkunniga med erfarenhet av språkfrågor inom olika samhällsområden. Nationalspråksstrategin har beretts i växelverkan med intressegrupper och medborgare.

Nationalspråkstrategi, Statsrådets principbeslut

Mer information: 
Anna Kiiskinen, konsultativ tjänsteman, tfn 029 515 0134, [email protected]