Språkliga konsekvensbedömningar av kommunsammanslagningar bör genomföras
- Den kommunreform som nu står för dörren, väcker oro på många håll. Såväl kommunala beslutsfattare som kommuninvånare i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna känner en stor osäkerhet, just vad gäller de språkliga konsekvenserna av reformen. Regeringen är medveten om att det finns en särskild problematik med de språkliga rättigheterna på olika områden i vårt land, sade justitieministeriet Anna-Maja Henriksson på seminariet Nationalspråken i kommunreformen.
Under statsministerns ledning utarbetas det, I enlighet med regeringsprogrammet, en långsiktig språkstrategi. På sitt första möte slog styrgruppen fast att kommunreformen skall genomföras så att de språkliga rättigheterna tryggas I praktiken.
Riksdagens grundlagsutskott har framhävt att hänsyn måste tas till de språkliga rättigheterna när administrativa reformer förbereds. En övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk.
- Den lagstiftning som nu bereds rörande kommunreformen bör beakta språkliga konsekvenser. När det gäller social- och hälsovårdslagstiftning är det nödvändigt att definiera både tjänsteproducentens språkliga skyldigheter och patientens språkliga rättigheter.
Språkkonsekvensbedömningar borde genomföras i ett så tidigt skede som möjligt så att man ännu kan överväga alternativ.
- Kommunerna har fått i uppdrag att ge utlåtande till ministeriet om tjänstemannagruppens förslag. Där är det viktigt att också ta fram de språkliga aspekterna på olika sammanslagningssituationer. De här utlåtandena är mycket viktiga för hur reformen skall fortsätta och jag hoppas kommunerna kommer med välmotiverade och konstruktiva förslag, betonade justitieminister Henriksson.
Ytterligare upplysningar: specialmedarbetare Malin Brännkärr, tfn 09 1606 7520