Justitieminister Tuija Brax: Bedömning av återfallsrisken för livstidsfångar ska ses över

Man har också fattat ett beslut om att se över fängelselagen. Man håller på att utreda hur förfarandet vid frigivning av livstidsfångar ska kunna utvecklas bl.a. genom att öka antalet utvärderingar av risker, som görs i fängelset, och genom att effektivera övervakningen av villkorlig frigivning.

- I samband med revideringen av fängelselagen ska man utreda möjligheter att anknyta till frigivning av livstidsfångar en ännu mer grundlig bedömning av de faktorer som påverkar återfallsrisken. Samtidigt ska man skyndsamt utreda till vilka delar bedömningen kan utvecklas inom ramarna för det nuvarande systemet och till vilka delar den kräver ny lagstiftning eller tilläggsresurser, säger minister Brax i sitt svar.

Livstidsfångar har gjort sig skyldiga till nya brott efter sin frigivning i mindre mån än fångar i genomsnitt. Av de 52 livstidsfångar som har frigetts under åren 1992-2009 har sju återvänt till fängelse. En av dem har dömts för ett brott mot liv.

Det grundläggande problemet med bedömning av fångens farlighet är att våldsrisker approximativt kan bedömas på gruppnivån, men på individnivån finns det inga tillförlitliga medel för prognostisering av kriminalitet. Ett eventuellt återfall påverkas av utlösande faktorer i livssituationen, brottsskeendet och andra omständigheter på individnivån vid tidpunkten för brottet.

Alla livstidsfångar som friges ställs under övervakning. Man kan minska återfallsrisken för livstidsfångar också genom att försätta den som friges i övervakad frihet på prov för viss tid före den egentliga villkorliga frigivningen.

Ytterligare upplysningar:
avdelningschef Jarmo Littunen, tfn 09 1606 7783
specialmedarbetare Johanna Hautakorpi, tfn 09 1606 7506

Det skriftliga spörsmålet undertecknat av riksdagsledamot Kimmo Sasi

Svaret av justitieminister Tuija Brax