Lagändringar föreslås för att effektivisera brottsutredningen

Regeringen föreslår ändringar i tvångsmedelslagen och förundersökningslagen. Avsikten är att förtydliga och modernisera i synnerhet lagstiftningen om tvångsmedel. Syftet är också att effektivisera behandlingen av tvångsmedel och stärka skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna för den som är föremål för tvångsmedel.

- Det är fråga om ett betydande ändringsförslag till lagstiftningen som huvudsakligen varit i kraft sedan ingången av 2014. Syftet med ändringarna är att göra brottsutredningen effektivare och samtidigt bättre trygga de grundläggande fri- och rättigheterna för parterna i straffprocessen, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

I propositionen förtydligas området för begränsningar av kontakter mellan gripna, anhållna och häktade och ansvaret för tillsynen över begränsningarna. Dessutom förutsätts särskilt vägande skäl för sådana begränsningar som gäller kontakter med en anonym grupp personer. Det föreslås också preciseringar i bestämmelserna om ändring av innehållet i ett beslut om reseförbud, förbudets giltighetstid och brott mot förbudet.

Det ska vara möjligt att använda teleavlyssning i utredningen av flera brott än för närvarande. Brott som möjliggör teleavlyssning är i fortsättningen även grov misshandel, störande av post- och teletrafik, grovt störande av post- och teletrafik, grov systemstörning och grovt skjutvapenbrott. Tillstånd till teleavlyssning eller teleövervakning ska i fortsättningen i princip inte längre begränsas endast till vissa teleadresser eller teleterminalutrustningar som är kända vid tidpunkten för ansökan om tillstånd. Det föreslås ändringar också i förutsättningarna för användning av vissa andra hemliga tvångsmedel.

Användningen av förundersökningens förhörsupptagningar som bevis utvidgas

I fråga om förundersökningslagen föreslås det att möjligheten att använda förhör som tagits upp vid förundersökningen som bevis vid rättegången utvidgas till att gälla människohandelsbrott samt vissa sådana sexualbrott där det ännu inte är möjligt. Vid förundersökningen av dödsfall i polishäkte ska åklagaren alltid leda förundersökningen om någon som är anställd hos polisen misstänks ha gjort sig skyldig till brott. Förundersökningsmyndigheten ska också underrätta åklagaren, om en person har avlidit eller allvarligt skadats i en situation där en polisman har använt maktmedel.

Åklagarens tystnadsrätt ska utvidgas så att alla åklagare i fortsättningen har tystnadsrätt i fråga om identiteten hos en person som har lämnat information konfidentiellt samt om sekretessbelagda tekniska och taktiska metoder. Syftet är att effektivisera förundersökningssamarbetet.

Lagarna avses träda i kraft omkring ett halvt år efter att de har antagits och blivit stadfästa.

Ytterligare information: 
Lauri Rautio, lagstiftningsråd, tfn 0295 150380, [email protected]
Katja Repo, specialsakkunnig (ändringar av förundersökningslagen), tfn 0295 150 085, [email protected]

Statsrådets beslut (på finska)