Lagstiftningen om människohandel ska göras tydligare

Också gränsdragningen mellan människohandelsbrott och koppleribrott ska göras klarare. Det föreslås bland annat att gärningssättet påtryckning överförs från bestämmelsen om koppleri till bestämmelsen om människohandel. Gärningar som innefattar påtryckning ska i fortsättningen betraktas som människohandel, inte som koppleri. I propositionen betonas också att koppleri som riktar sig mot en person under 18 år som utgångspunkt ska bedömas som människohandelsbrott.

Ställningen för den som varit föremål för koppleribrott ska förbättras i straffprocessen. För den som varit föremål för koppleri ska kunna förordnas ett biträde för förundersökningen, oberoende av om han eller hon anses vara målsägande. Till honom eller henne ska även kunna förordnas en stödperson för förundersökningen och rättegången. Arvodet och ersättningen till biträdet och stödpersonen ska betalas ur statens medel.

Det straffrättsliga ansvaret för ockerliknande diskriminering i arbetslivet ska utvidgas så att även juridiska personer, dvs. företag och samfund, ska kunna dömas till samfundsbot för detta brott. Dessutom ska den som vid näringsverksamhet har gjort sig skyldig till ockerliknande diskriminering i arbetslivet kunna meddelas näringsförbud.

Bakom lagförslaget ligger särskilt den nationella människohandelsrapportörens, dvs. minoritetsombudsmannens, berättelse och riksdagens uttalanden med anledning av berättelsen samt slutrapporten av styrgruppen för den preciserade handlingsplanen mot människohandel.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Jukka Lindstedt, tfn 02951 50492