Möjlighet för enspråkiga kommuner att bli tvåspråkiga mitt under tioårsperioden

Syftet med propositionen är att trygga möjligheten för de kommuner som efter ikraftträdandet av statsandelsreformen vid ingången av 2015 förlorar språkbaserade bidrag att få ersättning för kostnaderna för språkliga tjänster.

I fortsättningen kommer antalet svenskspråkiga invånare i åldern 6-15 år inte längre att påverka de språkbaserade statsandelarna utan kommunens tvåspråkighet. Utanför statsandelssystemet lämnas alla enspråkiga kommuner även om de har ett betydligt antal kommuninvånare med det andra nationalspråket som modersmål.

Statsrådet bestämmer kommunernas språkliga status vart tionde år på grundval av den officiella statistiken. En kommun är tvåspråkig om den finsk- eller svenskspråkiga minoriteten utgör minst åtta procent av befolkningen eller består av minst 3 000 invånare. Statsrådet ska bestämma att en tvåspråkig kommun ska bli enspråkig, om minoritetens andel har sjunkit under sex procent eller minoriteten består av färre än 3 000 invånare. Detta kommer inte att ändras.

Kommunfullmäktige kan också begära att en kommun ska bli tvåspråkig även om kommunen annars skulle vara enspråkig. Syftet med den nu aktuella propositionen är att göra det möjligt för fullmäktige i en kommun att begära att kommunen ska bli tvåspråkig utan att behöva vänta tills att tioårsperioden går ut.

Oavsett denna eventuella ytterligare möjlighet att ansöka om att bli tvåspråkig ska alla kommuners språkliga status dock också i fortsättningen bestämmas genom statsrådets förordning vart tionde år.

Om kommunens status ändras från enspråkig till tvåspråkig utvidgas dess skyldigheter att betjäna sina invånare på båda nationalspråken. Tvåspråkiga kommuner ska tillhandahålla tjänster och även i övrigt agera på båda språken.

Ytterligare upplysningar:
språkrättsrådet Corinna Tammenmaa, tfn 02951 50181
e-post: fö[email protected]