Justitieminister Häkkänen föreslår att förslaget till ändring av grundlagen ska behandlas i brådskande ordning

Justitieminister Antti Häkkänen tänker föreslå att regeringen ska rekommendera för riksdagen att den ändring av grundlagen som ingår i underrättelselagstiftningspaketet ska behandlas i brådskande ordning.

- Ändringarna i säkerhetssituationen i Finland och behovet av att bereda sig på verksamhet som hotar Finlands nationella säkerhet utgör en sådan exceptionell situation där det föreligger ett nödvändigt behov att snabbt ändra grundlagen för att ge underrättelsemyndigheterna behövliga befogenheter, betonar minister Häkkänen.

Häkkänen konstaterar man vid justitieministeriet har gjort en noggrann helhetsbedömning på vilken förslaget om tillämpning av ett brådskande förfarande baseras på.

För att lagarna om civil och militär underrättelseverksamhet ska kunna stiftas i planerad form krävs det en ändring av grundlagen. I lagstiftningspaketet ingår även ett förslag till en lag om övervakning av underrättelseverksamheten.

Förslag till ändring av grundlagen behandlas i allmänhet i så kallad normal grundlagsordning, det vill säga riksdagen behandlar det på samma sätt som ett vanligt lagförslag och godkänner det med en enkel majoritet att vila till efter följande riksdagsval. Efter valet godkänns lagförslaget genom ett beslut som fattas med minst två tredjedelar av rösterna. Grundlagen kan ändras även av samma riksdag om det förklaras brådskande genom ett beslut som fattas med minst fem sjättedelar av de avgivna rösterna. Då kan grundlagsändringen godkännas inom samma valperiod.

Den nya begränsningsgrunden ger möjlighet att skaffa information för att trygga den nationella säkerheten

Enligt grundlagen är brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden okränkbar. Enligt den nuvarande formuleringen i grundlagen kan man genom lag bestämma endast om sådana begränsningar i meddelandehemligheten som är nödvändiga vid utredning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång och säkerhetskontroll samt under frihetsberövande.

Enligt formuleringen och nuvarande tolkningspraxis är det inte möjligt att genom lag föreskriva om begränsningar i meddelandehemligheten i något annat syfte, till exempel för att trygga den nationella tryggheten eller för att kunna förbereda för hot mot den.

För att möjliggöra detta föreslås det att det till grundlagen fogas nya godtagbara grunder för begränsning av meddelandehemligheten. Enligt förslaget ska man kunna begränsa meddelandehemligheten även då detta är nödvändigt "för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten."

Justitieminister Häkkänen påpekar att ändringsförslaget inte möjliggör allmän, oriktad och heltäckande övervakning av datatrafiken utan informationshämtningen ska vara så noga riktad och avgränsad som möjligt.

Mer information:

Lauri Koskentausta, specialmedarbetare, tfn 02951 50131, och

Tuula Majuri, lagstiftningsdirektör, tfn 02951 50280