Hoppa till innehåll
Media

Delegationen för medborgarsamhällspolitik, Ansvarsfullt Donerande rf, Kepa rf, Finlands Olympiska Kommitté, SOSTE rf och Allianssi rf informerar
Undersökning: Större mångfald i organisationernas finansieringskällor – andelen EU-finansiering har ökat

justitieministeriet
Utgivningsdatum 13.8.2018 15.02
Pressmeddelande

Organisationernas medelsanskaffning har blivit mångsidigare i och med att andelen utländsk och EU-finansiering har ökat. Dessutom har företagssamarbete fått en allt större roll i medelsanskaffningen. Offentliga understöd är dock fortfarande en av de viktigaste finansieringskällorna för största delen av organisationerna. Organisationerna är särskilt intresserade av möjligheterna att samarbeta med företag och betydelsen av denna form av medelsanskaffning kommer att öka. Organisationerna informerar också mer än förut om verksamhetens resultat.

I maj 2018 undersökte Taloustutkimus organisationers syn på verksamhetens ekonomiska förutsättningar. En liknande undersökning har gjorts 2016 och 2014, och i enkäten deltog den här gången 122 organisationer.

Av undersökningen framgick att organisationerna ansöker allt oftare om privat finansiering. I de organisationer som deltog i undersökningen hade det målsatta eurobeloppet för andelen privat finansiering ökat något jämfört med år 2016 och över fördubblats jämfört med år 2014. Organisationerna har satsat mer är förut på sin egen medelsanskaffning i form av engångsdonationer, företagssamarbete och medlemsavgifter.

– Satsningarna på att få privat finansiering syns i resultaten. Organisationerna borde inte bestraffas för att de är aktiva i medelsanskaffning: privat finansiering får inte i regel leda till att statsunderstödet skärs ned. Det har varit tecken på detta, konstaterar specialsakkunnig Petri Heikkinen från Finlands Olympiska Kommitté.

Mindre byråkrati önskas

Av organisationerna som deltog i undersökningen får 92 procent offentligt understöd och en tredjedel av dem har fått finansiering från utlandet. Den viktigaste utländska finansieringskällan är Europeiska unionen. På samma sätt som år 2016 satsar organisationerna mest på att skaffa finansiering genom engångsdonationer, företagssamarbete och medlemsavgifter. Dessa hör också till de viktigaste donations- och stödformerna. Under det kommande året tänker organisationerna satsa speciellt på att utreda möjligheterna till sponsring och företagssamarbete. 

Fler organisationer än tidigare, dvs. nästan 70 procent, har under det senaste året stött på problem när de har ansökt om, fått eller rapporterat om användningen av offentligt understöd. Det största problemet är att ansökningsprocessen anses vara komplicerad och arbetskrävande. Ändringen i antalet organisationer som stött på problem är betydande. År 2014 rapporterade enbart en tredjedel av organisationerna om problem. Nytt var att organisationerna upplevde att finansiären inte förstår organisationsarbetets karaktär. Enligt svaren hade till och med 15 procent av organisationerna denna erfarenhet. I de tidigare undersökningarna har siffran varit nära noll.

– Resultaten kan till en del förklaras med att andelen EU-finansiering har ökat. Processerna vid ansökan om EU-medel är långa och rapporteringen av medelsanvändningen är arbetskrävande. Problemen gäller dock inte enbart EU utan också ansöknings-, rapporterings- och uppföljningsprocesserna hos Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA), som svarar för fördelningen av tippningsvinstmedel, upplevs vara mer byråkratiska än förut. Det är viktigt att komma ihåg att all tid som används för komplicerade ansöknings- och rapporteringsprocesser är bort från organisationens egentliga arbete.  Därför bör dessa problem åtgärdas snarast möjligt, påpekar Riitta Kittilä som är organisationschef vid SOSTE Finlands social och hälsa rf.

Situationen förbättras under hösten 2018 då förslaget till reform av lagen om penninginsamlingar i syfte att underlätta privat medelsanskaffning lämnas till riksdagen för behandling. Detta anses vara en mycket viktig lagreform när det gäller att utveckla medelsanskaffningen.

Organisationer informerar mer aktivt än förut om verksamhetens resultat

Organisationerna som deltog i undersökningen ger sina donatorer och samarbetsparter mer information än tidigare om verksamhetens resultat. De mest populära kanalerna för att informera om resultaten är verksamhets- och årsberättelserna samt organisationernas egna webbplatser, som används i betydligt högre grad än tidigare. Också sociala medier har fått en större roll som informationskanaler.

– Aktiv informationsverksamhet nyttar både finansiärerna och organisationerna. Genom informationen kan organisationerna lyfta fram arbetets resultat och öka förtroendet för verksamheten samt främja privata aktörers värdefulla stöd för arbetet, säger Pia Tornikoski som är generalsekreterare för Ansvarsfullt Donerande rf.

Ytterligare information:

Pia Tornikoski, generalsekreterare, Ansvarsfullt Donerande rf, tfn 040 596 3763

Maria Wakeham-Hartonen, specialsakkunnig, justitieministeriet/delegationen för medborgarsamhällspolitik, tfn 029 5150416

Pauliina Savola, sakkunnig, Kepa rf, tfn 050 317 6702

Petri Heikkinen, specialsakkunnig, Finlands Olympiska Kommitté, tfn 040 1625522

Minna Martikainen, ekonomidirektör, Finlands Ungdomssamarbete Allians rf, tfn 040 733 3502

Riitta Kittilä, organisationschef, SOSTE Finlands social och hälsa rf, tfn 050 308 6868

Läs mer:

Sammanfattning av undersökningen (pdf, på finska)

Publikationer av delegationen för medborgarsamhällspolitik

Taloustutkimus genomförde i maj på uppdrag av Ansvarsfullt Donerande rf en enkätundersökning. Samarbetsparter i undersökningen var delegationen för medborgarsamhällspolitik (KANE), biståndsorganisationernas takorganisation Kepa rf, Finlands Olympiska Kommitté, SOSTE Finlands social och hälsa rf och Finlands Ungdomssamarbete Allians rf. En liknande undersökning har gjorts 2016 och 2014. Syftet med undersökningen är att utreda på vilket sätt finansieringen av finska allmännyttiga organisationer som beviljats tillstånd till penninginsamling och utövar medelsanskaffning har utvecklats samt vilka offentliga och privata finansieringskällor de har. I undersökningen deltog 122 organisationer.

Tillbaka till toppen