Det rättsliga samarbetets historia

Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt Åland, Färöarna och Grönland samarbetar nordiskt i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Ministerrådet är ett mellanstatligt samarbetsorgan och rådet å sin sida ett parlamentariskt samarbetsorgan.

År 2021 har det gått 50 år sedan Nordiska ministerrådet grundades. Nordiska ministerrådet är det officiella samarbetsorganet för de nordiska regeringarna. De nordiska statsministrarnas vision är att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region före 2030. Målet betjänas av samarbetet i Nordiska ministerrådet. De nordiska statsministrarna har huvudansvaret för det nordiska samarbetet. I praktiken har ansvaret delegerats till de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) och Nordiska samarbetskommittén (NSK), som ansvarar för den dagliga samordningen av regeringssamarbetet.

Trots sitt namn består ministerrådet av flera ministerråd. För närvarande finns det 11 sektoriella ministerråd utöver samarbetsministrarna, av vilka ett är nordiska justitieministrarnas ministerråd (MR-JU).

Bakgrund till det rättsliga samarbetet

Den rättsliga grunden för det nordiska samarbetet utgörs av den så kallade Helsingforskonventionen från 1962, där också principerna för det rättsliga samarbetet har fastställts. Justitiesektorns arbete styrs dessutom av justitiesektorns samarbetsprogram 2019 –2022.

Inom det nordiska rättssamarbetet främjas kontakter, diskussioner och vid behov också samordning på politisk nivå och tjänstemannanivå i samband med förhandlingar i internationella forum som Europarådet och FN.

De nordiska justitieministrarna träffas årligen och dessutom sammanträder de nordiska länderna på ministernivå vartannat år tillsammans med de baltiska länderna.

Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn har det operativa ansvaret för den dagliga verksamheten inom det nordiska regeringssamarbetet. Dessutom samordnar sekretariatet arbetet i tjänstemannakommittén för rättsliga frågor, som består av tjänstemän inom den nordiska rättssektorn.

Det rättsliga samarbetet hjälper de nordiska länderna att främja de gemensamma grundläggande principerna i den nordiska lagstiftningen i enlighet med samnordiska värderingar. Enligt samarbetsprogrammet för den rättsliga sektorn bedrivs rättsligt samarbete bl.a. inom följande områden: straffrätt och processrätt, domstolssystemet, bekämpning av brott och terrorism, skydd av brottsoffer, polissamarbete samt frågor som gäller asyl, invandring, diskriminering, de grundläggande fri - och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Även offentligrättsliga områden, såsom förvaltningsdomstolen, medborgarnas rätt till tillgång till handlingar och lagstiftningen om skydd av personuppgifter har definierats som områden för rättsligt samarbete. Till rättsområdet hör också privaträttsliga områden såsom familjerätt, förmögenhets - och avtalsrätt samt konsumenträtt. I det rättsliga samarbetet prioriteras områden där nordisk nytta kan uppnås. I enlighet med detta ges tyngd åt ärenden där gemensamma eller samstämmiga nordiska åtgärder och lösningar, såsom forskning, ger bättre resultat än nationella åtgärder.

Ytterligare information om det nordiska rättsliga samarbetet.