Barn och unga vill ha mer information om beslutsfattandet och önskar att åldersgränsen för medborgarinitiativ sänks till 16 år
Justitieministeriet har utrett barns och ungas åsikter om åldersgränsen för medborgarinitiativ och europeiskt medborgarinitiativ samt åldersgränsen för rösträtt. I enkäten frågades också hur personer under 18 år bättre än för närvarande skulle kunna delta i och påverka beredningen och beslutsfattandet i ärenden som intresserar dem själva. Resultaten används i regeringens arbete för att främja barns och ungas delaktighet.
Av de ungdomar som besvarade justitieministeriets webbenkät ansåg något under hälften (44 procent) att åldersgränsen för både medborgarinitiativ och europeiska medborgarinitiativ borde sänkas till 16 år. Av respondenterna tyckte 18 procent att åldersgränsen på 18 år för att lägga fram eller stödja ett medborgarinitiativ ska förbli oförändrad och 28 procent understödde samma oförändrade åldersgräns på 18 år för det europeiska medborgarinitiativet.
I fråga om åldersgränser för rösträtt i val understödde knappt hälften av respondenterna (43 procent) en sänkning av åldersgränsen till 16 år i kommunalval. Något över en fjärdedel (26 procent) skulle hålla kvar åldersgränsen på 18 år. Vad gäller övriga allmänna riksomfattande val vann den nuvarande åldersgränsen för rösträtt, det vill säga 18 år, mest understöd. När det gäller riksdags- och presidentval understödde cirka en fjärdedel av respondenterna en sänkning av rösträttsåldern till 16 år.
Viktigt med information till unga om beslutsfattandet
De unga tillfrågades också hur de skulle öka möjligheterna för personer under 18 år att delta i och påverka beslutsfattandet eller frågor som intresserar dem själva. I svaren betonades möjligheterna för kommunernas ungdomsfullmäktige att delta i det kommunala beslutsfattandet, och de unga önskade få mer information om pågående ärenden. De sociala medierna och skolundervisningen i samhällslära ansågs vara viktiga informationskanaler.
De största hindren för de ungas deltagande ansågs vara att det saknas information om vilka frågor man kan påverka eller hur man kan delta i och påverka. Dessutom tror de unga att man inte tar hänsyn till de deras åsikter. De unga önskar kortfattad information om vilka beslut som har fattats i den egna kommunen och på vilka grunder. Dessutom önskades information redan i ett tidigt skede av beredningen.
Insamlingen av barns och ungas åsikter fortsätter hösten 2021
De unga fick framföra sina åsikter i en öppen webbenkät på Nuortenideat.fi under tiden 7.5–9.6.2021. Sammanlagt fick enkäten 185 svar. Majoriteten av respondenterna uppgav sig vara 16 år (31 procent) eller 15 år (26 procent). Något över hälften (51 procent) av respondenterna studerade i grundskolan och cirka en tredjedel (31 procent) i gymnasiet.
Webbenkäten genomfördes anonymt och resultaten av den är närmast riktgivande. Som en fortsättning på webbenkäten ordnar justitieministeriet under hösten 2021 ungdomsråd och workshoppar, där deltagarna mer ingående kan berätta om sina tankar om åldersgränser, deltagande och demokrati. Resultaten av enkäten, samråden och workshopparna används bland annat för att stärka barns och ungas delaktighet vid genomförandet av det nationella demokratiprogrammet, den nationella barnstrategin samt det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik.
Enkäten, samråden och workshopparna genomförs som ett led i justitieministeriets projekt Barns och ungas röst i Europa. Projektet får finansiering från Europeiska unionens program för grundläggande rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (2014–2020).
Mer information:
Liisa Männistö, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn 0295 150 231, [email protected] (anträffbar fr.o.m. 4.8.2021)
Laura Nurminen, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn 0295 150 008, [email protected] (anträffbar fr.o.m. 2.8.2021)
Niklas Wilhelmsson, enhetschef, justitieministeriet, tfn 0295 150 348, [email protected] (anträffbar 19.–22.7.2021 och fr.o.m. 9.8.2021)
Läs mer