Regeringen vill förbättra medborgarnas möjligheter att påverka

I de etablerade demokratierna ombesörjer man allmäntför demokratins framtid. I bakgrunden finns ett minskat valdeltagande och förändringar i medborgarnas deltagande och i deras samhälleliga engagemang.

Den kraftiga tudelningen av deltagande och samhälleligt intresse är typisk för den finska demokratiutvecklingen. En del av medborgarna är aktivt verksamma på olika områden inom samhället, medan andra anser att varken valdeltagandet eller föreningsverksamheten är meningsfulla. Valdeltagandet hos de unga har sjunkit snabbare i Finland än i andra EU-länder i genomsnitt. Även de ungas tilltro till sina egna möjligheter att påverka är svag i Finland.

Vid sidan av de traditionella sätten att påverka, såsom röstning, kandidering och deltagande i föreningsverksamhet, finns det också nya sätt att delta och påverka. Det nya deltagandet är informellt, nätverksbyggande och ofta organiserat på webben.

Principbeslutet om främjandet av demokratin innehåller 32 åtgärdshelheter, med vilka de traditionella sätten att påverka ska stödas och förutsättningar för nya sätt att påverka ska skapas. Åtgärderna hänför sig till representativ demokrati och röstande, stärkande av medborgarsamhället, utveckling av nya kanaler för deltagande, medborgarbildningen samt demokratipolitiken och utveckling av förvaltningen.

Arbetet för att förnya valsystemet och valfinansieringen är pågång. Vid sidan av detta strävar man efter att förstärka valdeltagandet bl.a. genom att informera och utbilda medborgarna. Kommunerna uppmuntras att se till att det finns goda och mångsidiga möjligheter att rösta så att röstningen skulle ske så lätt som möjligt.

Internet, elektroniska tjänster och webbdiskussioner är redan en del av medborgarnas vardag. Tills vidare har Finland dock utnyttjat dåligt de möjligheter som informationssamhället erbjuder för att stärka demokratin. Målet är att Finland i slutet av 2010-talet placerar sig bland de 10 främsta länderna i webbdemokratijämförelser.

I samband med utvecklandet av webbdemokratin och nya kanaler för deltagande ska man skapa en virtuell miljö, där man erbjuder uppdaterad information om kandidater, valprogram samt de invalda kandidaternas verksamhet. Kommunerna uppmuntras att införa nya elektroniska kanaler för deltagande och respons, och möjligheter för att pröva elektronisk distansröstning utreds.

Man syftar till en långsiktig finansiering av medborgarverksamheten, och organisationers beskattnings- och understödspraxis ska utvecklas. Vid sidan av det deltagande och den påverkan som sker i medborgarorganisationer ska man utvärdera på vilka sätt den informella medborgarverksamhetens vardagliga verksamhetsförutsättningar kan stärkas.

Demokratifostran i skolor och läroanstalter har en central roll med avseende på ungdomarnas delaktighet och den finska demokratins framtid. Syftet är att sänka tröskeln för att behandla politiska och samhälleliga frågor och metoder för påverkan i skolundervisningen. Vid förnyandet av läroplanerna ska man också avgöra vilka metoder som behövs för att stärka demokratifostran.

En förutsättning för att demokratin ska verkställas är att offentliga medborgardiskussioner förs i samband med beredningen av ärenden och beslutsfattandet. Syftet är att framtidsdiskussioner med medborgarna i fortsättningen ska genomföras varje regeringsperiod. Interaktion mellan medborgare, beslutsfattare och de som förbereder ärenden i förvaltningen ska förbättras och förfarandet vid hörande av medborgare i ministerierna ska stärkas.

En demokratipolitisk redogörelse utarbetas för riksdagen med tio års intervaller, den första i mitten av 2010-talet. Som grund för redogörelsen används demokratiutvärderingen som genomförs med en internationellt jämförbar utvärderingsmetod. Kunskapsgrunden för demokratin ska stärkas så att den närmar sig nivån i de andra nordiska länderna genom att inleda en systematisk och långsiktig uppföljning av demokratiindikatorer. I samband med uppföljningen ska man med hjälp av en s.k. demokratibarometer kartlägga medborgarnas synpunkter om hur demokratin fungerar i Finland.

Ministerierna ska vart och ett för sin del ansvara för verkställigheten av principbeslutet om demokratin. Verkställigheten samordnas och följs av justitieministeriet.

Närmare upplysningar:
konsultativ tjänsteman Sari Aalto-Matturi, tfn 09 1606 7963
specialplanerare Niklas Wilhelmsson, tfn 09 1606 7966

Den demokratipolitiska dokumenthelheten finns på Demokrati.fi -webbplatsen

Den första demokratibarometern offentliggörs i Talviareena som arrangeras i Lilla parlamentet på onsdag den 10 februari 2010.Demokratibarometern är justitieministeriets och MTV3:s gemensamma undersökning, som kartlägger demokratins tillstånd bl.a. med hjälp av omfattande medborgarförfrågningar. Undersökningen avses genomföras årligen.