Regeringen föreslår att utsökningsväsendet ombildas till en enda myndighet

Regeringen har i dag överlämnat en proposition med förslag till reform av utsökningsväsendet till riksdagen. Det föreslås att utsökningsväsendet omorganiseras så att det får en enda nivå. Målet med reformen är att förbättra utsökningsväsendets produktivitet och lönsamhet utan att rättssäkerheten äventyras.

Enligt propositionen ska Riksfogdeämbetet och de 22 utsökningsverken gå samman till en enda riksomfattande myndighet, Utsökningsverket. I och med övergången till en utsökningsorganisation med en enda myndighet och en centraliserad ledning av funktionerna kan resurserna utnyttjas effektivare och flexiblare än tidigare. Avsikten är att reformen ska träda i kraft nästa år.

Utsökningsverket ska ha en centralförvaltning lik Riksfogdeämbetet för att sköta förvaltningen. Enligt propositionen ska Utsökningsverket ledas av riksfogden, som bistås av biträdande riksfogden. De har ställningen som utmätningsmän. Propositionen har inga konsekvenser för utmätningsmännens ställning som självständiga rättskipningsmyndigheter.

I reformen ska också utsökningens verkställighetsuppdrag fördelas på ett nytt sätt mellan olika personalgrupper efter ärendets natur och svårighetsgrad. Vid basverkställighet behandlas rutinmässiga utsökningsärenden, medan omfattande verkställighet innebär behandling av mer krävande ärenden som innehåller större prövningsrätt. Specialverkställigheten motsvarar för sin del den nuvarande specialindrivningen inom utsökningen. De utsökningsuppgifter som gäller omfattande verkställighet förrättas vid regionala utsökningsenheter. De uppgifter som gäller basverkställighet och specialverkställighet behandlas på riksnivå.

Reformen kan inverka på antalet anställda inom utsökningsväsendet på så sätt att det inte alltid anställs någon i stället för dem som avgår.

Utsökningsväsendet spelar en betydande roll vid fullgörandet av skuldansvaret i samhället och med avseende på statsfinanserna. Exempelvis år 2016 drevs det in olika borgenärers fordringar till ett värde av drygt en miljard euro, av vilket ca 420 miljoner redovisades till staten. Syftet med reformen är att se till att utsökningsväsendet även i framtiden kan fungera effektivt och kvalitativt trots anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna. Strävan är att trygga ett balanserat rättsskydd för borgenärer och gäldenärer.

Bestämmelser om Utsökningsverkets verksamhetsställen utfärdas senare genom en separat förordning av justitieministeriet. Beslut om nätverket av verksamhetsställen inom utsökningen fattas före utgången av året.

Ytterligare information: Merja Muilu, biträdande avdelningschef, tfn 0295150 200, [email protected]